Tre historiska månader

19.06.2020 kl. 06:46

Vi har en helt exceptionell vår bakom oss. I tre månader, från 16 mars fram till 16 juni, har det rått undantagsförhållanden i vårt land pga. coronaepidemin. Beredskapslagen som ger regeringen betydligt mera makt än under normala förhållanden har varit i kraft. Det har inte någonsin hänt under fredstid. Nu då vi går mot midsommar, drar jag en djup suck av lättnad, och hoppas att vi aldrig mer ska behöva utlysa undantagsförhållanden i vårt land.

 

Det är historiska månader som vi upplevt denna vår. I början av mars var vi medvetna om att coronaviruset var ett reellt hot som kom allt närmare. De första dödsfallen i Europa hade rapporterats och bl.a. i Italien spreds viruset snabbt. I vårt land hade de första fallen bekräftats. Sedan började viruset också sprida sig snabbare här. I samråd med presidenten konstaterade regeringen 16.3 att det råder undantagsförhållanden i vårt land. Vi tog direkt beslut om 19 åtgärder för att bekämpa coronaviruset, bl.a. distansundervisning i skolorna, distansarbete i mån av möjlighet, offentliga tillställningar begränsades till 10 personer och teatrar, bibliotek samt simhallar stängdes. Man kunde känna att det bland folket började spridas en viss oro. Ett av de första tecknen var faktiskt att man började hamstra toalettpapper.

 

Nu tre månader senare, kunde vi under presskonferensen med statsministern i måndags ge folket det goda beskedet att det inte mera finns orsak att fortsätta tillämpa beredskapslagen. Jag har genomgående varit noga med att påpeka att beredskapslagen inte får vara i kraft längre än absolut nödvändigt. Regeringen hade tidigare under dagen fått bekräftat av våra hälsovårdsmyndigheter att epidemiläget i landet nu är sådant att man klarar sig med normal lagstiftning. Tack vare att medborgarna varit så duktiga att följa anvisningarna, är vi i den goda situationen att allt färre insjuknar och enbart ett fåtal behöver intensivvård.

 

När allt nästan över en natt i mars stängdes ner, har öppnandet av samhället skett stegvis. Först öppnades Nylands gränser, sedan blev det möjligt att t.ex. låna böcker från biblioteket och i mitten av maj öppnade skolorna igen. I början av juni öppnades restaurangerna och caféerna med vissa begränsningar. Nu har gränserna till Norge, Danmark, Island, Estland, Lettland och Litauen öppnats. Karantänsreglerna för resenärer från dessa länder har avskaffats. Mycket annat i samhället har också öppnats upp stegvis och på ett kontrollerat sätt. De begränsningar som fortfarande finns kvar baserar sig till största del på smittskyddslagen.

 

Samtidigt måste vi minnas att faran inte är över. Viruset finns fortfarande i vårt land, och risken nu när mänskor börjar röra sig mera är naturligtvis att viruset börjar spridas mer aktivt igen.

Därför är det fortsättningsvis viktigt att vi minns att hålla en god handhygien och säkerhetsavstånd då vi träffar varandra. Gör vi alla det, ja då kan vi klara oss utan en svår andra epidemivåg i höst.

 

Ett är säkert, vi är många som aldrig kommer glömma den här exceptionella tiden. Samtidigt är jag glad över att vi lärt oss uppskatta det enkla, det vi normalt tar för givet i vår vardag. Att få gå på café med en god vän, att gå till biblioteket eller på en fotbollsmatch. Hur underbart har inte det känts nu. För att inte tala om att få träffa sina nära och kära och sina vänner igen på en mysig veranda utomhus. Och vi ska inte glömma våra äldre. De som bor på vårdenheter har också fullskaliga mänskliga rättigheter. De har också rätt att komma ut, att få andas in den friska sommarluften och träffa sina anhöriga under trygga former.

 

Nu ska vi tillåta oss att njuta nu av sommaren. Glädjas över det enkla i vardagen - som vi insett att vi inte ska ta för givet! Glad midsommar!

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00