Det viktiga öppnandet av skolorna

13.06.2020 kl. 07:09
Stävjandet av coronavirusets framfart har, i jämförelse med många andra, varit lyckat i vårt land. Vi har plikttroget följt rekommendationerna, kvittot på det märks nu i form av antalet nya smittade, personer i vård och omkomna.

Restriktionerna har och är fortfarande många – nästan så vi glömmer att vi lever i undantagsförhållanden och att beredskapslagen är i kraft.

 

Beredskapslagen ska tillämpas endast då det finns vägande skäl och därför kommer regeringen på måndag att granska detta bland annat efter att ha hört experter inom hälsovården.

Restriktioner har berört oss på olika sätt. Bland annat den snabba övergången från närundervisning till distansundervisning i våra skolor ställde om många familjers vardag. Tack vare detta kom skolorna och hemmen i många fall närmare varandra.

 

I det stora hela gick vårens distansundervisning bra – över förväntan – men samtidigt hade vi drygt 10 procent av eleverna som inte fick distansundervisning. Här fanns många orsaker.

Allmänt kan sägas att de som hade utmaningar med skolgången redan före coronan fick det ännu tuffare under distansundervisningen. Även de som inte hade någon förälder hemma under skoldagarna hade det kämpigare. Skolgången led också bland de barn och unga som hade oro över sina föräldrars välmående. Däremot minskade mobbningen i samband med distansundervisningen.

 

Undantag i normala samhällsfunktioner pågår endast så länge det är nödvändigt. Virusläget gjorde att skolorna kunde öppnas i mitten av maj.

Uttömmande rapporter kring skolöppnandet i maj finns inte men responsen har varit mera positiv än negativ. Majoriteten av de skolor, föräldrar och elever som jag själv varit i kontakt med har varit lättade och nöjda över att skolan öppnande innan sommarlovet. Mestadels för att få ett ordentligt avslut på året och för den sociala biten som är så viktig för vårt välmående. Samtidigt har man kunnat kolla upp om eventuella kunskapsluckor uppstått, vilket visade sig vara bra.

 

Det var förstås svårt att följa alla restriktioner i skolorna till punkt och pricka, eftersom alla skolor är unika och har olika förutsättningar. Och visst, det har varit en del utmaningar kring praktiska frågor såsom skolskjutsar och bespisning men genom vilja att lösa frågor gemensamt har det lyckats.

 

Efter distansundervisningen har större behov av stödåtgärder konstaterats. Bland annat av den orsaken finns ett stort stödpaket för barn, unga och familjers välmående i den fjärde tilläggsbudgeten som debatterades i riksdagen i veckan. Det väsentliga nu är att inte göra samma misstag som under den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Vi ser ännu idag många kvarlämnade spår hos barn och barnfamiljer som föll emellan då och som inte kommit tillbaka till samhället.

 

Coronan finns ännu i vårt samhälle och av den orsaken behandlar vi just nu en tillfällig ändring i lagen om grundläggande utbildningen. Den känner inte i nuläget till begreppet distansundervisning men genom denna ändring kan utbildningsanordnarna snabbt ändra till distansundervisning om det uppstår behov.  Närundervisningen ska ändå alltid vara grunden.

 

Det här är min sista kolumn innan sommaruppehållet. I år blir det en annorlunda sommar på många sätt. Men vi gör det bästa av den genom att fortsättningsvis vara försiktiga och följa säkerhetsrekommendationerna, men även gynna lokalt och upptäcka mera av vårt land. Jag vill önska alla en riktigt skön sommar!

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00