Sjöfartsstödet på 25 miljoner euro i den fjärde tilläggsbudgeten är mycket viktigt för finländsk sjöfart

12.06.2020 kl. 14:07
Som ett tillägg till den fjärde tilläggsbudgeten budgeteras nu 24,7 miljoner euro till fortsatt stöd av den finska sjöfarten under Covid-19-pandemin. Förslaget ges i en tilläggsproposition till riksdagen.

- Jag är glad att regeringen ger det här förslaget. Eftersom Försörjningsberedskapscentralens stöd upphör nästa vecka har vi aktivt arbetat för en fortsättning på stödet eftersom många rutter inte kan trafikeras lönsamt för tillfället på grund av rådande resebegränsningar för Coronapandemin, säger Mats Löfström, Ålands riksdagsledamot och vice ordförande i svenska riksdagsgruppen och riksdagens maritima grupp.


För rederierna kommer stödet vara mycket betydelsefullt för att säkerställa att inga fler fartyg i trafik blir upplagda med ytterligare permitteringar som följd. Med stödet vill man även främja ett förnyat förtroende för sjötrafiken.

- Målsättningen är såklart att trafiken ska kunna återhämta sig så att den åter blir lönsam så snabbt som möjligt. Det finns en del positiva tecken, men osäkerheten är ändå stor då krisen slagit oerhört hårt mot i synnerhet passagerarfärjorna där passagerarvolymerna som mest varit ner med 99 %. Nu kommer sannolikt ett ökat resande komma igång på finska viken, men för exempelvis Mariehamn, Vasa och Åbo är det här stödet extra välkommet eftersom resebegränsningar ännu finns i Sverigetrafiken. Mellan Åland och fastlandet finns så klart dock inga resebegränsningar, säger Löfström.

Det nya stödet ska administreras av Trafik- och kommunikationsverket, Traficom, i stället för Försörjningsberedskapscentralen.

- Finland är en ö i Europa och nästan 90 % av Finlands utrikeshandel går sjövägen med både lastfartyg och på passagerarfärjornas bil- och lastdäck. Därför är det oerhört viktigt att vi också har kvar finländsk sjöfart med fartyg under finsk flagg och besättningen. Det här stödet är viktigt för att säkerställa det och bidra till att stöda rederierna och arbetsplatserna genom detta exceptionella läge, säger Löfström.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00