En annorlunda påsk!

10.04.2020 kl. 10:15
Den senaste månaden har varit exceptionell.

Regeringen har tillsammans med presidenten konstaterat att det för första gången i fredstid råder undantagstillstånd i vårt land. Vi har fattat beslut om kraftiga men nödvändiga åtgärder för vårt lands och för befolkningens bästa.

Begränsningarna är besvärliga för många, men det vi nu gör tror vi att på bästa sätt kommer att skydda finländarna och minska antalet dödsfall som det mycket smittosamma coronaviruset kan förorsaka.

Vid årsskiftet fick jag många frågor om det kommande året och vad Finlands största utmaningar är. Sysselsättningen upp till 75 procent, fler jobb och en ekonomi i balans 2023, hörde till mina svar.

Det fanns inte på kartan att jag skulle ha svarat att Finland kommer att ta i bruk beredskapslagen och WHO kommer att konstatera att världen drabbats av en pandemi orsakad av Covid-19 viruset.

Eller att ekonomin störtdyker och att regeringen kommer att bli tvungen att uppta långt över 10 miljarder euro i nya lån för att rädda företag och mänskors dagliga utkomst.

Men i politiken får man vara beredd på plötsliga svängar. Coronakrisen påverkar oss alla och för många är läget tufft. Jag har bokstavligen jobbat från morgon till kväll med mina kolleger.

Allt som ännu i början av mars planerades in i kalendern har strukits. Vi har blivit plågsamt påminda om att vi inte ska ta något för givet. Att det vi varit vana med plötsligt kan förändras helt. Att vi måste anpassa oss och göra det bästa av situationen.

Den rådande situationen har varit speciellt utmanande för många av landets företagare. De kommer inte att lämnas ensamma.

Regeringen vill se till att inga onödiga konkurser sker och att folk har ett jobb att återvända till efter att krisen och begränsningarna är över. Jag vill också påpeka att dessa begränsningar hålls i kraft endast så länge som de är nödvändiga.

Så fort åtgärderna inte längre har en effekt på spridningen av viruset ska de avskaffas. Vi vill inte göra vardagen svår för finländarna i onödan.

Särskilt nu under påsken har vi tid att reflektera och fundera. Hur påverkar en sådan här kris vårt samhälle? Hur många kommer att insjukna? Vad kommer att hända med vår ekonomi? Och kanske på en mera vardaglig nivå, när får jag träffa mina släktingar och vänner igen? När kan vi gå till caféet eller på fotbollsmatch ? När öppnas skolorna? Kommer jag att ha kvar mitt jobb? Hur ska mitt företag överleva? Just nu finns ännu fler frågor än svar.

För många är påsken en högtid när man får koppla av och umgås med familj och vänner. Denna påsk får vi alla fira lite annorlunda än vi är vana med. Jag kommer att njuta av att vara ledig några dagar, gå på långa promenader, äta traditionell påskmat och vara hemma med man och hund.

Skidresan som hela familjen sett fram emot, blir inte av. Döttrarna kan inte komma hem. Så här är det säkert för många andra också. Men vi får ringas och umgås över nätet. Och ring gärna den du haft i tankarna länge, men inte kommit dig för att kontakta.

Coronaviruset har fört med sig mycket negativt och tråkigt. Inte minst för att det skördar liv ute i världen och här i Finland. Men viruset har också fört med sig något gott. Det har visat hur starka vi finländare är. Den omtanke vi har om varandra. Den förmåga till nytänkande som finns bland oss.

Jag tänker på alla de som går till butiken och hjälper någon äldre. Företag som ändrar om hela sin produktion för att producera vårdutrustning som sjukhusen behöver. Lärarna som har flyttat över sin undervisning till distans över en natt. Föräldrarna som får balansera både distansjobb och barn som går i skola över nätet. Vårdpersonalen som varje dag går till jobbet för att rädda våra liv. Jordbrukarna som ser till att vi har mat på borden. Allsång på nätet och gemensamma diskussionsforum.

Med andra ord: Inget ont som inte har något gott med sig. Och jag fylls också av glädje över att vi, då vi kämpar tillsammans och följer reglerna om att hålla avstånd och undvika närkontakter, också kan påverka att vi snabbare kommer ut ur denna kris.

Regeringen har också den här veckan jobbat med ekonomin, och vi har fattat beslut om nya stöd till företag och småföretagare, om omfattande stöd till kommunerna och ett stort antal andra åtgärder som ska hjälpa varje finländare att klara den jobbiga tid vi är inne i.

Dagen kommer närmare då vi kan börja tala om att ge avkall på restriktionerna, och steg för steg återgå till det vi varit vana vid. Jag önskar er alla en riktigt glad påsk!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15