Remissdebatt fjärde tilläggsbudgeten 10.6.2020

10.06.2020 kl. 15:27
Gruppanförande hölls av riksdagsledamot Joakim Strand.

Ärade talman,

För ganska exakt sex månader sedan i december 2020 godkändes i denna sal budgeten för detta år. Om någon då skulle ha sagt att vi bara ett halvt år senare ska behandla en rekordstor fjärde tilläggsbudget på 5,5 miljarder euro skulle garanterat ingen ha trott det.

Tyvärr är det fullt allvar till följd av coronavirusepidemin som slagit hårt mot hela den globala ekonomin, också naturligtvis vår. När vi nu söker oss framåt behöver vi både ett nationellt och europeiskt perspektiv.

Det är på många sätt en historisk tilläggsbudget som följer de ekonomiska experternas råd. Vihriälä-gruppen betonar att stimulansåtgärderna ska vara ordentligt dimensionerade, vältajmade och, inte minst, riktade på rätta saker.

Regeringen har levererat. Vi har en tilläggsbudget som ger direkt stöd för att människor ska klara sig ur krisen.

I det paket vi nu behandlar finns resurser på hundratals miljoner euro på barns och ungas välbefinnande. Det inkluderar stödåtgärder på alla utbildningsstadier från småbarnspedagogik till gymnasier, från yrkesskolor till universitet – det här är en väldigt viktig fråga för SFP och Svenska riksdagsgruppen.

Kommunerna har haft det tufft till följd av coronakrisen och kommunerna kompenseras nu för sina minskade skatteintäkter med ett gediget paket på 1,4 miljarder euro.

Tilläggsbudgeten innehåller också ett massivt infrastrukturpaket. Över 400 miljoner på nya infrastrukturprojekt, men det satsas också mera på basvägnätet, kollektivtrafiken och på att bygga ut cykellederna. SFP:s ministergrupp och Svenska riksdagsgruppen har arbetat hårt för att flera väsentliga projekt i Nyland, Åboland och Österbotten nu går framåt.

Genom markanvändningsavtal ser regeringen till att det i vårt lands huvudstad finns hållbara trafiklösningar och bostäder till ett rimligt pris.

Ärade talman,

Regeringens förslag till fjärde tilläggsbudget innehåller också viktiga framtidssatsningar på forskning och innovation bland annat genom kapitalisering av Finlands Industriinvestering och Finlands Malmförädling.

Den synergieffekt detta medför för de högförädlade ackumulatorproducenterna och energiteknologin skapar betydande mervärdespotential för Finland.

Samalla on kuitenkin huomioitava, että sähköistymiskehitys voi lisätä kehittyvästä kiertotaloudesta ja uusiutuvasta energiasta huolimatta myös primäärien metallien ja mineraalien kysyntää, mikä asettaa haasteita luonnonvarojen kestävyyden ja vesistöjen kannalta.

Satsningarna på digitalisering, samt energiproduktion, distribution och lagring erbjuder möjligheter till global affärsverksamhet som har avgörande betydelse för den gröna omställningen och får en hållbar sysselsättande tillväxt.

Precis som bland annat framtidsutskottet och ekonomiutskottet i sina färska utlåtanden har konstaterat bör Finland sikta på att bli ledande aktör för en hållbar framtid.

Dessa målsättningar förutsätter nya innovativa verksamhetsmodeller i samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn, samt även mellan andra aktörer. Det är viktigt att beakta och utnyttja särdragen och styrkorna i landets olika regioner då vi går in för att skapa ny exportaffärsverksamhet med en hög förädlingsgrad.

Ärade talman,

Vi har möjligheter och vi ska inte tappa framtidstron. Visst, räkningen för coronan skall även betalas tillbaka. På sikt är det ohållbart att hålla i gång samhällsekonomin med så kallade stimulanspengar.

I höst behövs beslut om en vägkarta för de strukturella reformer som ska stärka landets och företagens konkurrenskraft. Svenska riksdagsgruppen och SFP kommer aktivt att vara med och söka dessa lösningar.

Den flexibilitet och den krismedveten som präglat arbetslivet under coronakrisen bör vi ta med oss i bagaget. Ansvarsmedvetenheten under krisen har visat att vi i Finland har förmåga att vara lösningsorienterade och solidariska.

Nu är rätt tid att stimulera, men då vi tillåter det, säger vi samtidigt ett tydligt ja till att bli ansvarsbärare för en hållbar ekonomisk politik på sikt.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30