Remissdebatt fjärde tilläggsbudgeten 10.6.2020

10.06.2020 kl. 15:27
Gruppanförande hölls av riksdagsledamot Joakim Strand.

Ärade talman,

För ganska exakt sex månader sedan i december 2020 godkändes i denna sal budgeten för detta år. Om någon då skulle ha sagt att vi bara ett halvt år senare ska behandla en rekordstor fjärde tilläggsbudget på 5,5 miljarder euro skulle garanterat ingen ha trott det.

Tyvärr är det fullt allvar till följd av coronavirusepidemin som slagit hårt mot hela den globala ekonomin, också naturligtvis vår. När vi nu söker oss framåt behöver vi både ett nationellt och europeiskt perspektiv.

Det är på många sätt en historisk tilläggsbudget som följer de ekonomiska experternas råd. Vihriälä-gruppen betonar att stimulansåtgärderna ska vara ordentligt dimensionerade, vältajmade och, inte minst, riktade på rätta saker.

Regeringen har levererat. Vi har en tilläggsbudget som ger direkt stöd för att människor ska klara sig ur krisen.

I det paket vi nu behandlar finns resurser på hundratals miljoner euro på barns och ungas välbefinnande. Det inkluderar stödåtgärder på alla utbildningsstadier från småbarnspedagogik till gymnasier, från yrkesskolor till universitet – det här är en väldigt viktig fråga för SFP och Svenska riksdagsgruppen.

Kommunerna har haft det tufft till följd av coronakrisen och kommunerna kompenseras nu för sina minskade skatteintäkter med ett gediget paket på 1,4 miljarder euro.

Tilläggsbudgeten innehåller också ett massivt infrastrukturpaket. Över 400 miljoner på nya infrastrukturprojekt, men det satsas också mera på basvägnätet, kollektivtrafiken och på att bygga ut cykellederna. SFP:s ministergrupp och Svenska riksdagsgruppen har arbetat hårt för att flera väsentliga projekt i Nyland, Åboland och Österbotten nu går framåt.

Genom markanvändningsavtal ser regeringen till att det i vårt lands huvudstad finns hållbara trafiklösningar och bostäder till ett rimligt pris.

Ärade talman,

Regeringens förslag till fjärde tilläggsbudget innehåller också viktiga framtidssatsningar på forskning och innovation bland annat genom kapitalisering av Finlands Industriinvestering och Finlands Malmförädling.

Den synergieffekt detta medför för de högförädlade ackumulatorproducenterna och energiteknologin skapar betydande mervärdespotential för Finland.

Samalla on kuitenkin huomioitava, että sähköistymiskehitys voi lisätä kehittyvästä kiertotaloudesta ja uusiutuvasta energiasta huolimatta myös primäärien metallien ja mineraalien kysyntää, mikä asettaa haasteita luonnonvarojen kestävyyden ja vesistöjen kannalta.

Satsningarna på digitalisering, samt energiproduktion, distribution och lagring erbjuder möjligheter till global affärsverksamhet som har avgörande betydelse för den gröna omställningen och får en hållbar sysselsättande tillväxt.

Precis som bland annat framtidsutskottet och ekonomiutskottet i sina färska utlåtanden har konstaterat bör Finland sikta på att bli ledande aktör för en hållbar framtid.

Dessa målsättningar förutsätter nya innovativa verksamhetsmodeller i samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn, samt även mellan andra aktörer. Det är viktigt att beakta och utnyttja särdragen och styrkorna i landets olika regioner då vi går in för att skapa ny exportaffärsverksamhet med en hög förädlingsgrad.

Ärade talman,

Vi har möjligheter och vi ska inte tappa framtidstron. Visst, räkningen för coronan skall även betalas tillbaka. På sikt är det ohållbart att hålla i gång samhällsekonomin med så kallade stimulanspengar.

I höst behövs beslut om en vägkarta för de strukturella reformer som ska stärka landets och företagens konkurrenskraft. Svenska riksdagsgruppen och SFP kommer aktivt att vara med och söka dessa lösningar.

Den flexibilitet och den krismedveten som präglat arbetslivet under coronakrisen bör vi ta med oss i bagaget. Ansvarsmedvetenheten under krisen har visat att vi i Finland har förmåga att vara lösningsorienterade och solidariska.

Nu är rätt tid att stimulera, men då vi tillåter det, säger vi samtidigt ett tydligt ja till att bli ansvarsbärare för en hållbar ekonomisk politik på sikt.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00