Fredlig protest och stora pengar i rörelse

06.06.2020 kl. 07:50
I tisdags fylldes mångas sociala medier med svarta rutor. För egen del trodde jag först att det var nåt fel på mitt flöde.

I onsdags var det första jag såg efter arbetsdagens slut en cyklande ung mörkklädd man med en svart flagga fäst på sin cykel. På flaggan stod texten I can’t breathe, jag kan inte andas på svenska.

För ännu en månad sen var Helsingfors folktomt, nu var gatorna fyllda av folk. Många bar munskydd. Flera bar även hemmagjorda skyltar med texter på engelska som Black Lives Matter, White Silence Is Violence, No Justice – No Peace.

Över 3000 personer samlades på Senatstorget i Helsingfors till en fredlig protest mot rasism.

Allt fick sin början från en video, filmad 25 maj, där en mörkhyad man i USA hörs säga I can´t breath samtidigt som en polis trycker ner honom mot marken i samband med ett gripande.

Vi vet alla utgången.

Den här händelsen var startskottet till upplopp med massiva följder i USA, något som vi nog inte sett slutet på ännu.

Black Lives Matter - på svenska Svarta liv spelar roll - är en amerikansk proteströrelse som utvecklats allt starkare under det senaste decenniet för att kämpa mot polisvåld och rasism. Den väcktes nu till liv igen.

Motsvarande demonstrationer har förekommit den senaste veckan på gator och torg runt om i världen.

I medier har vi kunnat se då två poliser står på Senatstorget med en Black Lives Matter skylt, samtidigt som de i artikeln konstaterar att hela poliskåren fördömer rasism och polisvåld. En otroligt viktig gest med viktigt budskap - vi måste tillsammans stå upp mot rasism.

Samtidigt vet vi att rasismen förekommer i vårt samhälle. Onsdagens protest och uppdateringar på sociala medier är den enskilda människans sätt att visa solidaritet.

Veckan har i övrigt varit innehållsrik med en historiskt stor tilläggsbudget, EUs återhämtningsfond och information om vårdreformen som de största frågorna. Många frågor, som i normala fall skulle få mycket utrymme, växer sig inte lika starka nu.

Den aktuella tilläggsbudgeten är den budget som är närmast människan i coronatider, sett ur servicehänseende. I den lyfts fram tryggandet av basservicen i kommunerna och speciellt barn och unga, vilket gläder mig.

I tilläggsbudgeten finns stora satsningar på infrastruktur, dels sådana som vårt näringsliv har stor nytta av men även mera pengar för asfaltering av vägar, något som även märks på landsbygden.

Just nu krävs stimulans för att hålla hjulen i rullning. Samtidigt vet vi att utmanande tider väntar efter detta – men vi fixar det, precis som vi gjort tidigare också.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00