Viktigt steg framåt för vårdreformen

05.06.2020 kl. 11:56
Regeringen har idag presenterat sina linjedragningar för vård – och landskapsreformen.

Förslaget som integrerar social- och hälsovården med specialistvården och även inbegriper hela räddningsväsendet går nu på en storskalig utlåtanderunda mellan juni och september. Riksdagsledamot och medlem i riksdagens social – och hälsovårdsutskott Veronica Rehn-Kivi (SFP) gläder sig speciellt över att Nyland delas i fem egna vårdområden och för de starka skrivningarna för att garantera en jämlik vård på svenska.

- Det är viktigt att vi nu kan gå vidare med vårdreformen. Coronakrisen har visat att vi behöver enhetligare sätt att både förebygga och handskas med sjukdomar. Det ansvaret kan säkert bättre tillgodoses i landskapsomfattande enheter. Tillgången till bashälsovård kommer att förbättras och vi ska satsa på lågtröskelservice där individen får stöd i sina olika livsskeden. Dessutom ska servicen på svenska förbättras. Nationalspråksnämnder tillsätts och samarbetet över landskapsgränserna får en större roll bland annat i specialomsorgen för att trygga rätten till vård också på svenska, säger Rehn-Kivi.

Enligt Rehn-Kivi koncentreras det med bredare axlar på det som redan nu fungerar bra men med ytterligare satsningar för att garantera jämlik vård för alla. Reformen behövs också för att vi ska ha råd att finansiera vården i framtiden. Rehn-Kivi betonar ändå att modellen för hur de olika landskapen ska finansieras ännu är öppen. 

- Vi måste se till att alla landskap har samma förutsättningar att ge en så god vård som möjligt. Jag utgår från att regeringen inväntar och beaktar alla utlåtanden som nu inbegärs av både landets kommuner, sjukvårdsdistrikt och andra viktiga aktörer, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00