Viktigt steg framåt för vårdreformen

05.06.2020 kl. 11:56
Regeringen har idag presenterat sina linjedragningar för vård – och landskapsreformen.

Förslaget som integrerar social- och hälsovården med specialistvården och även inbegriper hela räddningsväsendet går nu på en storskalig utlåtanderunda mellan juni och september. Riksdagsledamot och medlem i riksdagens social – och hälsovårdsutskott Veronica Rehn-Kivi (SFP) gläder sig speciellt över att Nyland delas i fem egna vårdområden och för de starka skrivningarna för att garantera en jämlik vård på svenska.

- Det är viktigt att vi nu kan gå vidare med vårdreformen. Coronakrisen har visat att vi behöver enhetligare sätt att både förebygga och handskas med sjukdomar. Det ansvaret kan säkert bättre tillgodoses i landskapsomfattande enheter. Tillgången till bashälsovård kommer att förbättras och vi ska satsa på lågtröskelservice där individen får stöd i sina olika livsskeden. Dessutom ska servicen på svenska förbättras. Nationalspråksnämnder tillsätts och samarbetet över landskapsgränserna får en större roll bland annat i specialomsorgen för att trygga rätten till vård också på svenska, säger Rehn-Kivi.

Enligt Rehn-Kivi koncentreras det med bredare axlar på det som redan nu fungerar bra men med ytterligare satsningar för att garantera jämlik vård för alla. Reformen behövs också för att vi ska ha råd att finansiera vården i framtiden. Rehn-Kivi betonar ändå att modellen för hur de olika landskapen ska finansieras ännu är öppen. 

- Vi måste se till att alla landskap har samma förutsättningar att ge en så god vård som möjligt. Jag utgår från att regeringen inväntar och beaktar alla utlåtanden som nu inbegärs av både landets kommuner, sjukvårdsdistrikt och andra viktiga aktörer, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15