Bra att gipsbehandling för åkermark främjas

04.06.2020 kl. 14:17
Riksdagen behandlar idag i första behandling ett lagförslag som inför ett nytt stödsystem för åtgärder som främjar vatten- och havsvård.

I och med det nya stödsystemet kan NTM-centralerna bevilja stöd för åtgärder som främjar vatten- och havsvård i form av varor och tjänster. I nuläget är detta inte möjligt. Ändringen har att göra med regeringsprogrammets mål om att utvidga spridningen av gips på åkermark för att skydda Östersjön och uppnå en god ekologisk status i våra vatten. Riksdagsledamot Anders Norrback (SFP) välkomnar förändringen.

‑ Eutrofieringen som leder till bland annat algblomningen i Östersjön är fortfarande ett stort problem. Med gipsbehandling av åkermark kan vi på ett snabbt och effektivt sätt minska fosforbelastningen till vattendragen. Fördelen med den nya stödformen är att stödmottagaren inte själv behöver upphandla varorna och tjänsterna och därmed inte heller binda sina egna resurser för genomförandet av åtgärden, säger Norrback.

Gipsbehandling är en ny innovativ vattenskyddsmetod som på lämplig åkermark ger resultat upp till fem år. Gipsens effekt går ut på att den binder fosfor i marken och minskar den eutrofierande urlakningen av näringsämnen från åkrar till vattendrag. I fortsättningen kan NTM-centralerna bevilja stöd i form av gips och inbegripa leverans, lagring och spridning av gips på åkermarken. Stödspecifika bestämmelser ges genom förordning.

‑ Med hjälp av goda innovationer så som gipsbehandling av åkrar kan vi minska urlakningen av näringsämnen från marken till vattendragen och på ett kostnadseffektivt sätt uppnå våra mål för vatten- och havsvården. Vettiga miljöåtgärder som baserar sig på vetenskap och sunt bondförnuft gör att vi får en vinn-vinn-situation där både jordbrukaren och vattendragen vinner.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00