Välkomna satsningar på barn och unga i den fjärde tilläggsbudgeten

03.06.2020 kl. 14:38
Regeringen presenterade under tisdagskvällen en tilläggsbudget på sammanlagt 5,5 miljarder euro. Tilläggsbudgeten innehåller ett åtgärdspaket för att stödja barns och ungas välmående.

Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) gläder sig för satsningarna på just barn och unga.

- Coronakrisen och stängningen av skolorna har i många fall haft en negativ inverkan på barnen. Alltför många barn har fått uppleva otrygghet i familjer med drogproblem och psykiskt och fysiskt våld. Ett stort antal elever har blivit efter i skolarbetet och behöver all möjlig hjälp och allt stöd för att komma igen, säger Rehn-Kivi.

De luckor i inlärningen som perioden av distansundervisning inom den grundläggande utbildningen har orsakat åtgärdas med ett anslag på 70 miljoner euro. Regeringen föreslår också att barn, unga och familjer stöds i den exceptionella situationen genom höjningar av statsandelarna för basservice. Medlen riktas till både socialservice för barn och deras familjer och till mentalvårdstjänster för barn och unga.

- Det är speciellt viktigt att de barn som har specialbehov samt deras vårdnadshavare får det stöd de behöver. Medlen som nu föreslås i den fjärde tilläggsbudgeten ska användas för att bekämpa de sociala problem som coronaviruspandemin förorsakat och för att säkerställa de viktiga stödtjänsterna för barn och unga. Detta är mer än välkommet säger Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi välkomnar även stödet till kommunerna som upplevt stora ekonomiska förluster som coronasituationen orsakat. 

- Alla kommuner ska få sin del av kakan, också de som hittills levt på sina skatteinkomster. Stödet till kommunerna hjälper till med att trygga kommunernas förutsättningar för att ordna basservice. Det är vår sak att se till att också kommunerna klarar av sina uppgifter, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15