Välkomna satsningar på barn och unga i den fjärde tilläggsbudgeten

03.06.2020 kl. 14:38
Regeringen presenterade under tisdagskvällen en tilläggsbudget på sammanlagt 5,5 miljarder euro. Tilläggsbudgeten innehåller ett åtgärdspaket för att stödja barns och ungas välmående.

Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) gläder sig för satsningarna på just barn och unga.

- Coronakrisen och stängningen av skolorna har i många fall haft en negativ inverkan på barnen. Alltför många barn har fått uppleva otrygghet i familjer med drogproblem och psykiskt och fysiskt våld. Ett stort antal elever har blivit efter i skolarbetet och behöver all möjlig hjälp och allt stöd för att komma igen, säger Rehn-Kivi.

De luckor i inlärningen som perioden av distansundervisning inom den grundläggande utbildningen har orsakat åtgärdas med ett anslag på 70 miljoner euro. Regeringen föreslår också att barn, unga och familjer stöds i den exceptionella situationen genom höjningar av statsandelarna för basservice. Medlen riktas till både socialservice för barn och deras familjer och till mentalvårdstjänster för barn och unga.

- Det är speciellt viktigt att de barn som har specialbehov samt deras vårdnadshavare får det stöd de behöver. Medlen som nu föreslås i den fjärde tilläggsbudgeten ska användas för att bekämpa de sociala problem som coronaviruspandemin förorsakat och för att säkerställa de viktiga stödtjänsterna för barn och unga. Detta är mer än välkommet säger Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi välkomnar även stödet till kommunerna som upplevt stora ekonomiska förluster som coronasituationen orsakat. 

- Alla kommuner ska få sin del av kakan, också de som hittills levt på sina skatteinkomster. Stödet till kommunerna hjälper till med att trygga kommunernas förutsättningar för att ordna basservice. Det är vår sak att se till att också kommunerna klarar av sina uppgifter, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00