Mera räls i huvudstadsregionen är en viktig klimatåtgärd

03.06.2020 kl. 14:35
Den historiska tilläggsbudgeten som regeringen presenterade igår innehåller betydande stimulansåtgärder i form av ett stort infrastrukturpaket.

Sammanlagt satsar regeringen bland annat 404 miljoner euro på nya infrastrukturprojekt, 30 miljoner på basvägnätet, 100 miljoner på kollektivtrafiken och 18 miljoner på cykelvägar. 

- I de så kallade MAL-avtalen (markanvändning, boende och trafik) satsar regeringen 755,8 miljoner euro under en period på tolv år. Det handlar om utvecklingen av trafikprojekt i de stadsområden (Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Uleåborg och Esbo) som hör till avtalen. En betydande satsning görs i huvudstadsregionen, där bland annat Vichtisvägens snabbspårvagn, den droppformade Centrumslingan för närtågen i Helsingfors och Esbo stadsbana ingår i avtalen, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson. 

- Det är viktigt att förbättra infrastrukturen i Finlands största stadsregion och bädda för klimatsmarta lösningar. Hållbara trafikprojekt samt förmånligt boende i denna region gynnar också hela landets konkurrenskraft. Befolknings- och trafikmängderna ökar och den spårbundna trafiken får en allt större betydelse i framtiden, liksom fungerande lösningar för markanvändning. För Helsingfors del är målet att bygga 200 000 nya bostäder fram till år 2030, säger Henriksson.

Det nya Designmuséet för arkitektur och design föreslås också få högst 60 miljoner i finansiering av staten. Helsingfors stad förväntas stå för minst samma summa. Det slutliga beslutet om muséet fattas i Helsingfors stadsfullmäktige, men Henriksson är hoppfull.

- Helsingfors är också vår kulturhuvudstad och staden har länge varit i framkant gällande kulturprojekt. Jag hoppas att vi i samarbete med Helsingfors stad kan hitta en bra lösning för att komma vidare med det nya Designmuséet, där bland annat en omfattande nordisk arkitektur- och designutställning planeras. 

Regeringen presenterade igår en tilläggsbudget på hela 5,5 miljarder euro. Utöver infrastrukturprojekt i hela landet innehåller förslaget betydande satsningar på barn och unga, företag, kommuner och utbildning samt utveckling och forskning. 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00