Regeringen visar att inga barn eller unga ska behöva marginaliseras

02.06.2020 kl. 19:53

- Vi ska inte göra samma misstag som gjordes under 90-talets depression då många barn och unga blev lidande. Effekterna av detta märks ännu idag, i flera generationer. Regeringen visar nu genom denna tilläggsbudget att barn, unga och familjer inte ska lida på grund av coronakrisen med sitt välmåendepaket för främjande av Finlands framtid – barn och unga.

Det säger SFPs riksdagsledamot Mikko Ollikainen, själv småbarnsfar från Malax och partiets medlem i kulturutskottet som har hand om frågor som berör barn och unga. Nu görs totalt satsningar åt barn och unga på över 310 miljoner euro, vilket består av många olika delar.

Regeringens fjärde tilläggsbudget kanaliseras denna gång till kommunerna och kommuninvånarnas service. Hela tilläggsbudgeten är totalt 5,5 miljarder euro, vilket är historiskt stort. Av den summan utgår det kommunala paketet totalt 1,4 miljarder euro.

- Kommunerna hade det tufft redan innan coronakrisen och de har nu tagit en stor smäll på grund av den. Genom den här satsningen kan basservicen på ett bättre sätt tryggas och förhoppningsvis kan många kommuner tack vare detta avsluta sina samarbetsförhandlingar, säger Ollikainen.

I tilläggsbudgeten finns stora satsningar på infrastrukturen, totalt över 400 miljoner euro. Här finns satsningar på basvägnätet, kollektivtrafiken och enskilda projekt inom såväl väg- som rälstrafiken.

- I jämförelse med tidigare regeringar görs nu mycket stora satsningar på infrastrukturen. Behovet av nya projekt är ändå otroligt stort, samtidigt som vi vet att reparationsskulden på vägnätet är långt över 2.5 miljarder euro. De satsningar som regeringen nu görs hjälper en bit på vägen men det finns fler projekt som väntar på sin tur och vi kommer naturligtvis att lyfta fram dem då nya medel till infrastruktur beviljas.

Tilläggsbudgeten innehåller även många andra goda element. Hit hör bland annat att antalet studieplatser ökas i höst med ungefär 4800 vid universiteten och yrkeshögskolorna men också ett ökat utbud avgiftsfria kurser via öppna universiteten. I budgeten finns även stöd till bland annat företag och satsningar på biogas.

- Hög kunskapsnivå är Finlands starka konkurrenskraft då vi nu ska börja bygga upp samhället igen efter coronan. Vägen dit kommer inte till alla delar att vara lätt men i nuläget krävs stimulans för att hålla hjulen i rullning och bygga en ljusare framtid, säger Ollikainen.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00