Viktigt att restauranger och caféer kan öppna igen!

26.05.2020 kl. 20:03
Riksdagen godkände idag ett finansiellt stödpaket på 171 milj. euro för att kompensera restaurangernas återanställningskostnader och ersätta förlorade verksamhetsinkomster.

Dessutom godkändes ett tillägg i lagen om smittsamma sjukdomar, där riktlinjerna för restaurangernas öppethållning dras upp. Den tillfälliga lagen är i kraft från den 1 juni till slutet av oktober, då man hoppas att det värsta skedet av coronaepidemin är över. Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) är glad över att samhället på många fronter kan öppnas upp igen och att den på många sätt viktiga restaurangverksamheten äntligen kan återupptas.

- Att restaurangerna nu kan öppna igen är mycket välkommet. Restaurangerna har drabbats speciellt hårt av coronarestriktionerna och är i behov av både stödåtgärder och av att kunna ta emot kunder nu till sommaren, säger Rehn-Kivi.

Lagändringen ger restriktioner i fråga om både öppethållningstider, det maximala antalet kundplatser och hygienrekommendationer för både kunder och personal. Uteserveringarna omfattas inte av kundplatsbestämmelserna, men också där ska det vara ett tillräckligt avstånd mellan borden. Rehn-Kivi betonar att det behövs ansvarstagande av både krögare och kunder för att det ska lyckas.

- Det är viktigt att krögarna nu kan planera för sommaren, anställa personal och framför allt ha förutsägbarhet i sin verksamhet. Vi måste ändå noga följa upp hur öppnandena lyckas och se över också regionala skillnader, då vi fortsätter att luckra upp regleringarna. Det sista någon önskar just nu är att krog - och caféöppnanden blir en explosion i smittspridningen, säger Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi betonar också det sociala perspektivet med att öppna caféer och restauranger.

- De flesta av oss har suttit mer eller mindre instängda och isolerade i våra hem i flera månader. Då sommarsolen lyser behöver vi komma ut och träffa andra mänskor och vad är väl trevligare än att avnjuta en kopp kaffe på en uteservering. Men vi har alla ansvar för att detta ska kunna ske på ett tryggt sätt, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00