Dessutom godkändes ett tillägg i lagen om smittsamma sjukdomar, där riktlinjerna för restaurangernas öppethållning dras upp. Den tillfälliga lagen är i kraft från den 1 juni till slutet av oktober, då man hoppas att det värsta skedet av coronaepidemin är över. Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) är glad över att samhället på många fronter kan öppnas upp igen och att den på många sätt viktiga restaurangverksamheten äntligen kan återupptas.
- Att restaurangerna nu kan öppna igen är mycket välkommet. Restaurangerna har drabbats speciellt hårt av coronarestriktionerna och är i behov av både stödåtgärder och av att kunna ta emot kunder nu till sommaren, säger Rehn-Kivi.
Lagändringen ger restriktioner i fråga om både öppethållningstider, det maximala antalet kundplatser och hygienrekommendationer för både kunder och personal. Uteserveringarna omfattas inte av kundplatsbestämmelserna, men också där ska det vara ett tillräckligt avstånd mellan borden. Rehn-Kivi betonar att det behövs ansvarstagande av både krögare och kunder för att det ska lyckas.
- Det är viktigt att krögarna nu kan planera för sommaren, anställa personal och framför allt ha förutsägbarhet i sin verksamhet. Vi måste ändå noga följa upp hur öppnandena lyckas och se över också regionala skillnader, då vi fortsätter att luckra upp regleringarna. Det sista någon önskar just nu är att krog - och caféöppnanden blir en explosion i smittspridningen, säger Rehn-Kivi.
Rehn-Kivi betonar också det sociala perspektivet med att öppna caféer och restauranger.
- De flesta av oss har suttit mer eller mindre instängda och isolerade i våra hem i flera månader. Då sommarsolen lyser behöver vi komma ut och träffa andra mänskor och vad är väl trevligare än att avnjuta en kopp kaffe på en uteservering. Men vi har alla ansvar för att detta ska kunna ske på ett tryggt sätt, säger Rehn-Kivi.
Viktigt att restauranger och caféer kan öppna igen!
26.05.2020 kl. 20:03
Riksdagen godkände idag ett finansiellt stödpaket på 171 milj. euro för att kompensera restaurangernas återanställningskostnader och ersätta förlorade verksamhetsinkomster.
Gruppanföranden |
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
