Viktigt att restauranger och caféer kan öppna igen!

26.05.2020 kl. 20:03
Riksdagen godkände idag ett finansiellt stödpaket på 171 milj. euro för att kompensera restaurangernas återanställningskostnader och ersätta förlorade verksamhetsinkomster.

Dessutom godkändes ett tillägg i lagen om smittsamma sjukdomar, där riktlinjerna för restaurangernas öppethållning dras upp. Den tillfälliga lagen är i kraft från den 1 juni till slutet av oktober, då man hoppas att det värsta skedet av coronaepidemin är över. Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) är glad över att samhället på många fronter kan öppnas upp igen och att den på många sätt viktiga restaurangverksamheten äntligen kan återupptas.

- Att restaurangerna nu kan öppna igen är mycket välkommet. Restaurangerna har drabbats speciellt hårt av coronarestriktionerna och är i behov av både stödåtgärder och av att kunna ta emot kunder nu till sommaren, säger Rehn-Kivi.

Lagändringen ger restriktioner i fråga om både öppethållningstider, det maximala antalet kundplatser och hygienrekommendationer för både kunder och personal. Uteserveringarna omfattas inte av kundplatsbestämmelserna, men också där ska det vara ett tillräckligt avstånd mellan borden. Rehn-Kivi betonar att det behövs ansvarstagande av både krögare och kunder för att det ska lyckas.

- Det är viktigt att krögarna nu kan planera för sommaren, anställa personal och framför allt ha förutsägbarhet i sin verksamhet. Vi måste ändå noga följa upp hur öppnandena lyckas och se över också regionala skillnader, då vi fortsätter att luckra upp regleringarna. Det sista någon önskar just nu är att krog - och caféöppnanden blir en explosion i smittspridningen, säger Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi betonar också det sociala perspektivet med att öppna caféer och restauranger.

- De flesta av oss har suttit mer eller mindre instängda och isolerade i våra hem i flera månader. Då sommarsolen lyser behöver vi komma ut och träffa andra mänskor och vad är väl trevligare än att avnjuta en kopp kaffe på en uteservering. Men vi har alla ansvar för att detta ska kunna ske på ett tryggt sätt, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00