Vi behöver en hållbar ekonomisk återhämtning

24.05.2020 kl. 07:32
Hufvudstadsbladet 24.5.2020

 

Coronakrisen kommer att ta slut, förr eller senare. Det står ändå klart redan idag att den kommer att lämna djupa spår i vår ekonomi och i vårt samhälle. Även om vi tills vidare på ett rent siffermässigt plan lyckats tackla själva viruset bra har många trots det förlorat en nära anhörig.

Coronaviruset sköljde över oss som en störtvåg, och världen kommer att se annorlunda ut efteråt. Många saker har förändrats, men många saker består. Finlands läge på världskartan är det samma. Vår säkerhetspolitiska situation är den samma. Våra utmaningar är de samma. Och klimatet är fortfarande det samma.

I sinom tid blir det åter aktuellt att tackla de frågor som nu fått vänta – bland dessa klimatförändringen. För klimatförändringen är fortfarande hela mänsklighetens största existentiella hotbild. Coronakrisen och problemen i stunden ska inte ses som en ursäkt för att tappa perspektivet framåt.

Den Internationella energibyrån (International Energy Agency) förutspår att de globala koldioxidutsläppen kan minska med upp till åtta procent år 2020. Denna minskning skulle vara sex gånger större än den som skedde efter finanskrisen, och dubbelt så stor som alla minskningar sammanlagt sedan andra världskriget.

Då den globala samhällsekonomin åter kör igång är faran att utsläppen hastigt börjar öka igen. Detta hände också efter finanskrisen – då ökade utsläppen med nästan sex procent år 2010.

Coronakrisen har visat hur utmanande globalt samarbete fortfarande är. Motsättningar mellan olika länder har ökat trots att vi kämpar mot ett gemensamt hot. Detta ger oroväckande signaler för det globala klimatsamarbetet. Samarbete behövs nu mer än någonsin. Det här gäller inte minst inom EU, som drabbats speciellt hårt.

Om man tittar in i framtidens marknad är det mycket som är grumligt. Men jag ser ingen orsak till att rena lösningar och klimatvänlig teknologi inte fortfarande skulle vara en garanterat växande framtidsbransch. Detta ska Finland satsa på.

Av dessa orsaker är det viktigt att vägen framåt fokuserar både på ökad ekonomisk hållbarhet och hållbarhet ur miljö- och klimatsynvinkel. En omfattande ekonomisk recession skulle bromsa vårt klimatarbete.

Regeringsprogrammet skrevs i en helt annan ekonomisk situation. Som sig bör reflekterades den verklighet vi levde i då i programmet. Trots att världen runtomkring oss idag ser helt annorlunda ut är de strategiska målen fortfarande gångbara och viktiga: klimatneutralitet, jämställdhet, kunnande, hållbarhet. Samtidigt är det självklart att stegen med vilka vi vill nå dessa mål måste omvärderas och omprioriteras.

Här träder politiken in i krisen. När systemet är i gungning finns det möjlighet att med små knuffar göra stora förflyttningar. Därför måste också knuffarna vara väl avvägda. De måste föra oss i rätt riktning: mot kolneutralitet och en hållbar cirkulär ekonomi.

För att stöda den ekonomiska återhämtningen ur krisen föreslår jubileumsfonden Sitra till exempel en skatteomställning som förflyttar tyngdpunkten från beskattning av arbete till beskattning av konsumtion. Detta skulle inverka positivt både på ekonomin, sysselsättningen och klimatet. Detta är något som Svenska Folkpartiet också lyft fram i flera sammanhang.

En ekonomisk strukturomvandling kombinerad med medvetna satsningar på att stärka de ekosystem som bildas när högskolor och företag hittar varandra skulle stärka våra företags verksamhetsförutsättningar. Det skulle också ge dem en innovativ hemmamarknad att ta avstamp ifrån för att bli globala aktörer i den kommande gröna omställningen. Här kunde Finland på ett mycket konkret sätt gå i täten – och skörda frukterna.

De lärdomar som arbetslivet tvingas anamma under krisen kan bana väg för ett mer flexibelt arbetsliv. Vi har nu sett att flexibilitet på ett lokalt plan kan både underlätta vardagen och vara till gagn för både företaget och de anställda. Om vi på vår väg ut ur krisen anammar dessa lärdomar – flexibilitet och lokalt beslutsfattande i våra företag, en ambitiös klimatpolitik och hållbara ekonomiska reformer – kan vi komma ut ur krisen inte bara helskinnade utan med stärkt konkurrenskraft.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Debatt om oppositionsgruppernas alternativbudgetar 9.11.2016

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson
09.11.2016 kl. 14:30

Extremrörelser och våld, aktualitetsdebatt 5.10 2016

Gruppanförande, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen
05.10.2016 kl. 15:00

Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2017

Gruppanförande 20.9 2016, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen
20.09.2016 kl. 13:00

Statsministerns upplysning med anledning av folkomröstningen i Förenade kungariket

Gruppanförande 1.7 2016, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen
01.07.2016 kl. 10:36

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2017-2020.

Gruppanförande, Svenska riksdagsgruppen ledamot Mats Nylund 22.6 29016
22.06.2016 kl. 14:05

Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse

Gruppanförande 21.6 2016, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen
21.06.2016 kl. 15:03

Interpellationsdebatt om jordbruket 14.6 2016

Gruppanförande, Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen
14.06.2016 kl. 15:00