Egen härd är guld värd

04.06.2020 kl. 06:40
Riksdagsledamot Sandra Bergqvists kolumn publicerad i tidningen "Omakotilehti"

För många finländare har det egna hemmet under coronakrisen blivit stället där dygnets alla timmar spenderas. Både på gott och ont. För en del kanske det innebär en tid att äntligen få fixat med allt det där som blivit ogjort hemma. För andra kan det kännas ångestfyllt att sitta instängd mellan fyra väggar.

Under coronakrisen har vi i nyheterna kunnat läsa om folk som packat bilen för att åka till stugan och isolera sig där istället för i stan. Andra kanske packat bilen till stugan för att komma bort ett tag och andas ut i dessa exceptionella tider. För många är stugan eller fritidsbostaden ett ställe att koppla av – helt enkelt ett viktigt ställe för det egna välmående. Speciellt nu under coronakrisen har vi fått upp ögonen för fritidsbostadens betydelse. Inte bara för den enskilda individen, utan även i ett större perspektiv.

Som riksdagsledamot och ordförande i Skärgårdsdelegationen är det här en diskussion jag följt med stort intresse. Stugorna av idag är allt bättre utrustade och börjar likna sig egnahemshus. I och med att nätförbindelserna blir bättre ute i skärgården och på landsbygden har möjligheten att jobba på distans från stugan förbättras. Stugan är inte längre ett ställe var man enbart spenderar fyra veckor om sommaren. Det är allt vanligare att stugan är i användning från tidig vår till sen höst – till och med året runt.

Samhället utvecklas och platsoberoende har blivit allt större som fenomen. Inom många branscher är det nuförtiden möjligt att jobba på distans några dagar i veckan och den stugkära finländaren kan ta tillfället i akt genom att spendera förlängda veckoslut på stugan. Coronakrisen har visat att distansjobb i ännu större utsträckning är möjligt och trenden kommer troligtvis hålla i sig även då vi återgår till normala förhållanden.

Skärgårdsdelegationen arbetar för tillfället till exempel med uppdateringen av kriterierna för skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsandelar. I och med det här projektet har vi redan en längre tid arbetat kring hur man bättre kunde beakta sommargästerna och andelen fritidsbostäder i en kommun. Många finländare delar de facto sin tid mellan två kommuner och använder på så sätt den kommunala servicen på två ställen utan att det direkt syns i statistiken. Service som distribution av el och vatten, vägunderhåll, sophantering och hälsovård ska fungera trots att den i dessa ”stugkommuner” är dimensionerad för en betydligt mindre befolkningsmängd. Då servicen är dimensionerad enligt det faktiska behovet – under alla årstider – gynnar det alla.

 

Vid krissituationer sätts ofta saker och ting i perspektiv. Vad är det som egentligen är viktigt? Vad är det vi värderar mest? De senaste månaderna har visat att vi förutom den egna hälsan, vänner och släktingar prioriterar fritidsboendet väldigt högt. Drömmen om ett naturnära boende blir allt viktigare och allt mer fundamentalt. Det här är ett intressant mönster som kan rubba de starkt urbana trenderna till förmån för drömmen om ett eget litet hus mitt i den vackra finländska naturen.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00