Coronakrisen visar på vikten av vacciner!

19.05.2020 kl. 14:31
I Finland har antalet nya coronafall sjunkit under de senaste veckorna. Läget är trots det inte förbi.

Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) betonar att bekämpningen av så väl coronaviruset som andra virussjukdomar kräver effektiva vacciner. Detta förutsätter både internationellt samarbete och stöd till forskning och utveckling.

- Det är viktigt att Finland deltar i vaccinutvecklingsarbetet vars mål är att man får ett vaccin mot coronaviruset så snabbt som möjligt. Utöver coronaviruset orsakar också säsongsinfluensa och pneumokockbakterier sjukdomar som kan fordra sjukhusvård. Med dessa kan man skydda sig mot genom vaccinering. Det är viktigt att Finland också utreder pneumokockvaccinets effekt för folkhälsan i samband med coronaepidemin, säger Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi lämnade tidigare in ett skriftligt spörsmål om att avgiftsfritt erbjuda pneumokockvaccin för över 65-åringar för att ge skydd mot eventuella följdsjukdomar till coronaviruset. Något som bland annat Danmark nyligen fattat beslut om. I det avvaktande svaret till spörsmålet motiverar social- och hälsovårdsministeriet att det inte ännu finns tillräckliga forskningsdata om att lunginflammationer förorsakade av pneumokockbakterier är en följdsjukdom till det nya coronaviruset. Man verkar inte heller vara, i motsats till många infektionsläkare, övertygad om pneumokockvaccinets effektivitet när det gäller att förebygga följdsjukdomar i största allmänhet. Enligt Rehn-Kivi borde vi nu därför blicka framåt och agera proaktivt.

- Politiskt har vi ett stort ansvar för att dämpa coronakrisens effekter.  Världshälsoorganisationen, WHO, har redan betonat vikten av influensa – och pneumokockvacciner i bekämpningen av luftvägsinfektioner i en epidemisituation. Finland borde nu lyssna på experterna och både aktivt delta i vaccinutvecklingen och ta i bruk vacciner som har effekt. Från ett socioekonomiskt perspektiv är det också viktigt att vi jämlikt och kostnadsfritt erbjuder vaccin till personer som är i riskgruppen, också till alla över 65-åringar, säger Rehn-Kivi.
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00