Glada vi till skolan gå

17.05.2020 kl. 06:59
För en vecka sedan firade vi morsdag. Det blev en annorlunda morsdag för mig, eftersom mina döttrar inte kunde komma på besök som de vanligtvis gör. Som tur kunde vi träffas via videosamtal. Är det inte förunderligt vilka möjligheter tekniken ger idag?

Föreställ er hur det hade varit om vi drabbats av coronaviruset för låt oss säga 20 tjugo år sedan. Då hade vi inte haft möjlighet att hantera krisen på samma sätt som nu. Barnen hade inte kunnat få distansundervisning som nu. Distansarbete hade säkert heller inte varit möjligt i samma utsträckning. Men det är klart, inget går upp mot det personliga mötet i levande livet. Också det är något vi nu fått känna mycket konkret.

 

Mina barn är födda i början av 1990-talet. Kring den tid som vi i folkmun kallar laman. Jag minns bra hur tufft det blev för många. Företag gick i konkurs, folk blev utan jobb. Samtidigt skars barnbidraget ner och dagvårdsavgifterna höjdes. Då var jag ännu inte aktiv i politiken. Men från den här tiden tog jag med mig en viktig lärdom i ryggsäcken, nämligen den att vi inte ska spara på barnen. Att de beslut som tas ska ha fokus på framtida generationer.

 

Nu mitt uppe i det som kan bli en av vårt lands största ekonomiska kriser, har vi orsak att hålla 90-talet i minnet. Det finns förstås en reell skillnad. Krisen nu är global och orsakas av ett virus. Men klart är att coronakrisen redan kostat oss långt över 10 miljarder €.

 

Den här veckan tog vi det första steget mot det nya normala när skolorna öppnades. Beslutet om att öppna skolorna gjorde vi på basis av hälsovårdsexperternas rekommendationer. Virusets spridning har avmattats och Finland har klarat situationen bra så här långt. I Sverige och på Island har skolorna hela tiden hållits öppna. I de andra nordiska länderna började man öppna skolorna i mitten av april. Barnen har rätt till närundervisning. Men det är klart att det är en annorlunda skolvardag eleverna och lärarna återvände till. Det gäller att hålla lite längre fysiska avstånd, att jobba klassvis och inte samlas hela skolan i samma sal. Framförallt är handhygienen viktigare än någonsin.

 

Det var många lyckliga barn som fick träffa sina kompisar och lärare den här veckan. Alla har de varit med om något som ingen ännu i början av året kunde föreställa sig. Därför är det också viktigt att få prata ut om hur man upplevt situationen. Ett är säkert, såväl barnen som föräldrarna och lärarna är många erfarenheter rikare. Men bland dessa erfarenheter finns säkert också det som bekymrar och tynger. Därför vill vi också från regeringens sida satsa extra på stöd och handledning till de barn och unga som behöver det. Positivt är det steg som skolorna tagit in i den digitala världen. Det gäller att ta vara på all den goda erfarenhet man fått från distansundervisningen.

 

För alla dem som nu går ut skolan och får sin examen blir skolavslutningsdagen inte kanske just så som man drömt om. Jag förstår att det kan kännas tråkigt att inte få stå där uppe på scenen med klasskamraterna och ta emot sin mössa inför en fullsatt sal. Men samtidigt så blir det ändå möjligt att kunna hålla avslutning med sin egen klass. Var och en skola avgör den saken själv. Jag önskar alla en riktigt fin vår och skolavslutning trots de rådande omständigheterna. För alla elever och lärare är det säkert också skönt att få ett avslut och knyta ihop denna vårtermin nu under de två återstående skolveckorna.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30