Sunt förnuft

10.05.2020 kl. 07:26
Regeringen har haft händerna fulla också denna vecka. Då vi i mars utlyste undantagsförhållanden och tog till strikta restriktioner, har vi nu istället satt fokus på följande fas.

Hur vi ska öppna upp samhället igen steg för steg, säkert och tryggt. Tack vare att finländarna varit så bra på att följa rekommendationerna och smittspridningen avtagit mycket, kan vi nu börja lätta på begränsningarna.  Det måste göras med eftertanke och kontrollerat, på ett sätt där vi samtidigt ökar testningen av befolkningen och spårningen av smittkedjor för att kunna vårda och isolera då det behövs.

Att vi kunde utöka testningarna till låt oss säga 10.000 per dag i juni är viktigt. Alla som känner att de har symptom borde snabbt kunna testas. Det är också en trygghet för såväl individen som t.ex. arbetsgivaren att veta att testkapaciteten räcker till. Och här behövs såväl den offentliga som den privata sektorn med då testkapaciteten ökas. Samtidigt behövs tillräckliga resurser till spårningen av smittkedjor. Det är många mänskor som ska kontaktas och det är vad jag förstått ett tidskrävande men ytterst viktigt arbete i kampen mot viruset. Ju snabbare smittkedjor kan upptäckas och brytas, dess färre insjuknade.

 

Jag har fått många frågor under de senaste veckorna. Speciellt vill mänskor veta vad som nu gäller i förhållande till barn och barnbarn om man är lite äldre eller tillhör en riskgrupp. Jag vill betona att trots att man fyllt 70 år så har man fortfarande sin självbestämmanderätt och avgör slutligen naturligtvis själv hur man väljer att göra. Regeringen rekommenderar fortsättningsvis personer som är över 70 år att undvika närkontakter eftersom det ökar risken för smitta. Det har nämligen visat sig att coronaviruset är farligare för äldre och de som tillhör en riskgrupp och vårt mål är förstås att skydda dessa personer från att smittas. Men det är förstås viktigt att kunna hålla kontakt med sina nära och kära. Att få träffa sina barn och barnbarn t.ex. utomhus kan vara ett bra sätt samtidigt som det är bra att komma ihåg att hålla tillräckligt med avstånd om man vill minska smittorisken. För alla är det därtill viktigt med motion och frisk luft. Så ta gärna en promenad i skog och mark, pyssla i trädgården och håll gärna igång. Det gör gott för var och en. 

 

Det läge vi nu har, har fått mig att börja tänka på situationen som en våg med två skålar. I den ena vågskålen ligger begränsningarna i form av förbud att besöka äldreboenden, förbud att samlas på allmänna platser i större grupper och de liv vi genom dessa åtgärder tror oss kunna rädda. I den andra vågskålen sätter jag människors utsatthet, ökad arbetslöshet, misströstan, ensamhet, ökat familjevåld, ökat mentalt illamående och de ekonomiska uppoffringar som samhället hamnar göra för att rädda företag och arbetsplatser.

 

För att balansera denna våg har regeringen nu bland annat beslutat att skolorna öppnas den 14 maj och biblioteken har på många orter öppnats den här veckan så att man kan låna böcker igen. Något som väldigt många väntat på. Museer, fritidslokaler och klubbhus kan öppnas från och med den 1 juni. Då får också restauranger och caféer öppna, om än med vissa begränsningar som torde klarna nästa vecka. Begränsningarna av sammankomster på allmänna platser höjs från nuvarande tio till högst femtio personer. Det blir möjligt att få tillstånd för t.ex. sommarteater på ett avskilt område också för fler än 50 personer ifall området är tillräckligt stort. På alla platser gäller det att följa reglerna om tillräcklig distans och noggrann hygien.

 

Vad gäller äldre som bor på vårdenheter vill regeringen möjliggöra trygga sociala kontakter och därför uppmanar vi boenden att hitta nya sätt för det här. Exempelvis kan man göra som det servicehem i Helsingfors som infört ett mobilt utrymme, i princip en container med ingång i båda ändorna och en glasskiva tvärs igenom de trevligt inredda halvorna. Där kan t.ex. den minnessjuka äldre mamman träffa sin dotter på morsdag och kanske dela en kaffestund och äta choklad tillsammans.

 

Sedan är det förstås så att vi noga följer med läget. Blir det nödvändigt, drar vi i bromsen och återinför restriktioner. Men vi ska hoppas att vi nu med gemensamma krafter kan undvika det. Då vi alla jobbar åt samma håll, då kommer vi också att lyckas. 
 

Fastän vi lever i märkliga tider, så kommer ändå våren som den brukar. Det börjar grönska, fåglarna kvittrar och det grönskar i skog och mark. Det kan vi glädjas över. Jag har alltmer börjat uppskatta små vardagliga ljusglimtar. I år tjuvstartade jag morsdagsfirandet med vårens första glass under en kvällspromenad i veckan med min yngsta dotter i Helsingfors. Det kändes som högsta livskvalitet. Glad morsdag alla mammor!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15