Den svåra balansgången

09.05.2020 kl. 08:03
Regeringen har haft händerna fulla också denna vecka. Då vi i mars utlyste undantagsförhållanden och tog till strikta restriktioner, har vi nu fått se över läget och fundera på följande steg.

Hur öppna upp samhället igen steg för steg, säkert och tryggt. Detta måste göras med eftertanke och kontrollerat, på ett sätt där vi samtidigt ökar testningen av befolkningen och spårningen av smittkedjor för att kunna vårda och isolera då det behövs.

 

Skolorna öppnas 14.5 och biblioteken har på många orter öppnats den här veckan så att man kan låna böcker igen. Museer, fritidslokaler och klubbhus kan öppnas från och med 1.6. Då får också restauranger och caféer öppna, om än med vissa begränsningar. Begränsningen av sammankomster på allmänna platser höjs från nuvarande 10 till högst 50 personer. Det blir möjligt att få tillstånd för t.ex. sommarteater också för fler än 50 personer ifall området är tillräckligt stort. På alla platser gäller det att följa reglerna om tillräcklig distans och noggrann hygien. Arbetspendling mellan Finland och övriga Schengenländer möjliggörs. Det underlättar också livet för många österbottningar att färjorna får börja sälja personbiljetter igen. Ändå gäller det att minnas att regeringen inte rekommenderar fritidsresor till andra länder.

 

Allt som allt handlar det om att hitta en balans i alla de beslut som vi fattar. Jag tänker just nu på dagsläget utifrån en våg med två vågskålar. I den ena vågskålen finns de begränsningar vi infört och de liv vi tror oss kunna rädda genom dessa. I den andra vågskålen finns mänskors utsatthet, illamående, ökat familjevåld, ökad arbetslöshet, uppskjutna undersökningar och operationer samt ekonomiska förluster. Det handlar om att hitta en jämvikt mellan dess vågskålar.

 

Regeringen fortsätter också att rekommendera att äldre undviker fysiska kontakter med andra. Detta för att coronaviruset visat sig vara farligare för äldre och de som hör till någon riskgrupp. Men att få träffa sina närmaste också i dessa coronatider är nog viktigt för de flesta av oss. Det handlar om livskvalitet och mentalt välmående. Jag har fått många frågor av lite äldre personer om vad som nu gäller i förhållande till barn och barnbarn. Min syn är att det är viktigt för alla att kunna hålla kontakt med sina nära och kära. Men det gäller att komma ihåg att hålla tillräckligt med avstånd om man vill minska smittorisken. Man kan t.ex. träffa sina närmaste utomhus, i parken, i skogen eller trädgården. Var och en av oss har sin självbestämmanderätt och avgör slutligen naturligtvis själv hur man väljer att göra.

Vad gäller äldre som bor på vårdenheter vill regeringen möjliggöra trygga sociala kontakter och därför uppmanar vi boenden att hitta nya sätt för det här. Exempel finns redan där man tagit i bruk en ”träff-container” med plexiglas mellan de trevligt inredda halvorna, där t.ex. den minnessjuka äldre mamman kan träffa sin dotter på morsdag och dela en kaffestund och äta choklad tillsammans.

 

Även om vi nu lättar på vissa begränsningar betyder det inte att faran är över. Fastän coronaepidemin för närvarande är inne i ett lugnare skede finns det en risk att den börjar spridas snabbare igen. Därför är det oerhört viktigt att vi alla fortsätter följa rådande anvisningar och rekommendationer. Också imorgon och framöver är det lika viktigt att hålla god handhygien och hålla skyddsavstånden. Allt det här gör vi för att skydda varandra. Glad morsdag alla mammor!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00