De offentliga finanserna

25.04.2020 kl. 08:19
I riksdagen diskuterade vi i tisdags planen för de offentliga finanserna för de kommande åren. Redan nu aviseras att dessa kommer att behöva revideras när krisen övergår i ett nytt normalläge. I mitt anförande förde jag fram att våra nationella ekonomiska utmaningar kommer att vara de samma men mycket större till sin omfattning jämfört med innan pandemin.
Återhämtningen innehåller såväl allvarliga hot som stora möjligheter för ekonomin. Mycket beror på hur vi omställer oss från kris till det nya normalläget. Vid en hållbar omställning bör företag, arbetsplatser och vår grundläggande grundtrygghet ligga i centrum. Vi ska förstå situationens allvar men inte låta oss fall in i pessimism utan visa handlingskraft. Som exempel tog jag Österbotten och att vi här är vana vid att använda vår företagaranda till att hitta nya lösningar och nya utvägar. Vi kan se med tillförsikt på framtiden trots det akuta dystra nuläget.
Vi får inte glömma att lantbrukets lönsamhetskris inte har försvunnit någonstans under pandemin och att vi även bör hantera denna kris för att trygga vår försörjningsberedskap. Det är glädjande att det verkar som att coronan har fått folk att uppskatta inhemsk mat mera och uppskatta det arbete jordbrukarna gör. Vi behöver inhemska matproducenter nu och i framtiden men det räcker inte med att det inhemska jordbruket uppskattas utan verksamheten måste också vara lönsam.
Trots att coronan ändrat på de ekonomiska realiteterna är det fortfarande viktigt att vi jobbar för ett ekonomiskt, ekologiskt, socialt och regionalt rättvist samhälle. Med de nya ekonomiska tiderna måste vi också göra en ny lägesbedömning, hitta de åtgärder som balanserar ekonomin mest effektivt och göra prioriteringar. Regeringsprogrammets grund ska vi ska inte ändra på men det är både realistiskt och ärligt att säga att vi säkert blir tvungna att prioritera bland regeringsprogrammets ambitiösa målsättningar. Jag vill understryka att det är viktigt att ingen i det här läget låser sig i något hörn utan att vi kan föra en sansad diskussion kring prioriteringarna.
Ett hett diskussionsämne under den gångna veckan har varit de stödpengar som beviljats företag för att lindra coronakrisens verkningar. Jag vill börja med att konstatera att stödpengarna håller på att utredas och att den bild som varit ute i offentligheten inte beskriver den helhet som stöden utgör. Oberoende detta har det framkommit exempel i offentligheten som nog också fått många av oss i riksdagen att ställa oss frågande till om stöden riktats dit det största behovet finns. Målsättningen i denna akuta situation måste vara att trygga kassaflödet för de företag som tappat hela eller en betydande del av sin marknad. Tids nog när samhället öppnas upp igen behövs stimulansåtgärder. Regeringen har all orsak att korrigera kursen i hur företagen kan stödas ekonomiskt och här pågår förhandlingar som bäst. Bland annat kan nämnas att ett stöd till barer, caféer och restauranger kommer att presenteras de närmaste dagarna.
Slutligen vill jag uppmana alla att fortsätta följa myndigheternas direktiv. Smittorisken är inte över även om nästa veckas stora diskussionsämne antagligen kommer att vara hur vi skall börja öppna upp vårt samhälle igen.

I riksdagen diskuterade vi i tisdags planen för de offentliga finanserna för de kommande åren. Redan nu aviseras att dessa kommer att behöva revideras när krisen övergår i ett nytt normalläge. I mitt anförande förde jag fram att våra nationella ekonomiska utmaningar kommer att vara de samma men mycket större till sin omfattning jämfört med innan pandemin.

Återhämtningen innehåller såväl allvarliga hot som stora möjligheter för ekonomin. Mycket beror på hur vi omställer oss från kris till det nya normalläget. Vid en hållbar omställning bör företag, arbetsplatser och vår grundläggande grundtrygghet ligga i centrum. Vi ska förstå situationens allvar men inte låta oss fall in i pessimism utan visa handlingskraft. Som exempel tog jag Österbotten och att vi här är vana vid att använda vår företagaranda till att hitta nya lösningar och nya utvägar. Vi kan se med tillförsikt på framtiden trots det akuta dystra nuläget.

Vi får inte glömma att lantbrukets lönsamhetskris inte har försvunnit någonstans under pandemin och att vi även bör hantera denna kris för att trygga vår försörjningsberedskap. Det är glädjande att det verkar som att coronan har fått folk att uppskatta inhemsk mat mera och uppskatta det arbete jordbrukarna gör. Vi behöver inhemska matproducenter nu och i framtiden men det räcker inte med att det inhemska jordbruket uppskattas utan verksamheten måste också vara lönsam.

Trots att coronan ändrat på de ekonomiska realiteterna är det fortfarande viktigt att vi jobbar för ett ekonomiskt, ekologiskt, socialt och regionalt rättvist samhälle. Med de nya ekonomiska tiderna måste vi också göra en ny lägesbedömning, hitta de åtgärder som balanserar ekonomin mest effektivt och göra prioriteringar. Regeringsprogrammets grund ska vi ska inte ändra på men det är både realistiskt och ärligt att säga att vi säkert blir tvungna att prioritera bland regeringsprogrammets ambitiösa målsättningar. Jag vill understryka att det är viktigt att ingen i det här läget låser sig i något hörn utan att vi kan föra en sansad diskussion kring prioriteringarna.

Ett hett diskussionsämne under den gångna veckan har varit de stödpengar som beviljats företag för att lindra coronakrisens verkningar.  Jag vill börja med att konstatera att stödpengarna håller på att utredas och att den bild som varit ute i offentligheten inte beskriver den helhet som stöden utgör. Oberoende detta har det framkommit exempel i offentligheten som nog också fått många av oss i riksdagen att ställa oss frågande till om stöden riktats dit det största behovet finns. Målsättningen i denna akuta situation måste vara att trygga kassaflödet för de företag som tappat hela eller en betydande del av sin marknad. Tids nog när samhället öppnas upp igen behövs stimulansåtgärder. Regeringen har all orsak att korrigera kursen i hur företagen kan stödas ekonomiskt och här pågår förhandlingar som bäst.  Bland annat kan nämnas att ett stöd till barer, caféer och restauranger kommer att presenteras de närmaste dagarna.

Slutligen vill jag uppmana alla att fortsätta följa myndigheternas direktiv. Smittorisken är inte över även om nästa veckas stora diskussionsämne antagligen kommer att vara hur vi skall börja öppna upp vårt samhälle igen.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30