Den viktiga demografin

25.04.2020 kl. 07:18
Coronaviruset har dominerat riksdagsarbetet i en och en halv månads tid men det finns också andra samhällsfrågor att lyfta upp.

Det är naturligtvis viktigt att vi får information om den rådande situationen men när alla medier, inklusive sociala medier, cirkulerar kring ett och samma ämne ur olika infallsvinklar blir det lätt överväldigande för många. Jag har mött en del kommentarer i stil med, ”kan ni inte börja tala om något annat snart?”.

 

Därför tänker jag i denna kolumn ta upp ett viktigt ämne som inte varit upp så mycket den senaste månaden, nämligen den demografiska utvecklingen. Den är en synnerligen viktig pusselbit då vi så småningom ska få hjulen att börja rulla hårdare igen i vårt samhälle.

 

Tankesmedjan Magma publicerade nyligen två läsvärda rapporter i temat, Perspektiv på den demografiska utvecklingen och Den svenskspråkiga befolkningen i Finland 1990–2040.

 

Vi står, som även framkommit tidigare, inför en verkligt stor demografisk utmaning i Norden och Europa. Faktorer som åldersstrukturer, urbanisering och växande regionala skillnader spelar in. Det sätter press på välfärdssamhället som vi så väl byggt upp och där ledstjärnan är jämlik grundläggande service åt alla medborgare.

 

Globaliseringen och den tekniska utvecklingen erbjuder stora möjligheter att utveckla vårt land men det kan även skapa otrygghet och oro inför framtiden. Distansarbetet genomgår dock en slags revolution just nu, vilket i sin tur troligen minskar på arbetsresande i framtiden. Det i sin tur sparar tid, pengar, slitage på vägar och på miljön.

 

Redan innan coronaviruset slog till, men kanske speciellt nu då pandemin pågår, ser vi hur utbildningsprogram och utbildningsstigar har förändrats och kommer att förändras i samspel med framtidens arbetsmarknad. I torsdags presenterades aktuella sysselsättningssiffror och för Österbottens del innebar det rejäl ökning av permitteringar och även arbetslösas antal har vuxit med 2000 personer. Vi hoppas att det svänger snabbt.

 

Att arbetsmarknaden förändras betyder att en hel del traditionella jobb kommer att försvinna och ersättas med nya. Enligt Magmas rapport behöver den pågående utvecklingen inte nödvändigtvis vara så negativ som den ofta framställs i den offentliga debatten.

 

Nu gäller det att bara att genomföra smarta lösningar inför framtiden. Här är det viktigt att alla parter har en gemensam syn hur utbildningsbehovet och arbetsmarknaden förändras.

 

I jämförelse med andra länder är nativiteten rekordlåg här i Finland. Det är ett faktum. Trots denna negativa och dystra prognos kan man fram till år 2040 se en ökning av den svenskspråkiga befolkningen i landet som helhet, bland annat inom ÖT:s kärnområde.

 

Däremot kommer vissa mindre orter, som historiskt sett har dominerats av en svenskspråkig be­folkning, att uppleva en nedgång i sitt befolkningstal.

 

De främsta orsakerna till förändringarna i kommunernas befolkningstal är ål­dersstrukturen och intern migration. Enligt Jan Saarela, professor i demografi, kommer kommuner med en ung befolkning och för­modat stor inflyttning att öka sin svenskspråkiga befolk­ning.

 

I och med den demografiska förändringen kommer den språkliga realiteten att förändras i vårt land. Här ser jag att mitt parti har också i framtiden en nyckelroll att värna om det svenska språket i Finland.

 

Oavsett om det är coronakris eller demografiska utvecklingsutmaningar är det viktigt att vi drivs av framtidstro. I tuffa tider, som dessvärre väntar, är det viktigt att vi jobbar långsiktigt tillsammans, delaktigheten är viktig.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35