Rättsstaten en självklarhet också i kristider

18.04.2020 kl. 06:51
Hanteringen av coronasituationen har under den senaste tiden tagit så gott som all tid i riksdagen, med tillfälliga lagar och förordningar som behandlats i snabb takt.

Undantagsförhållanden kräver snabba och mycket exceptionella ekonomiska grepp. Regeringen har i veckan gett sin andra tilläggsbudget på kort tid och den är rekordstor. Den innehåller en bred blandning av tilläggsanslag för olika ändamål. Bland annat finns det tilläggsanslag för anskaffning av skyddsutrustningar och stöd till kultur, idrott och ungdomsarbete. Regeringen introducerar också en alldeles ny tillfällig stödform som hjälper familjer som varit tvungna att vara borta från arbetet utan lön. Vill ge speciell en eloge åt regeringen för detta.

Många företagare befinner sig nu i en akut oerhört svår situation. Det är nödvändigt att vi gör allt för att rädda finländska företag och arbetsplatser. I sin tilläggsbudget ökar regeringen stödet för att trygga företagsverksamheten med cirka en miljard.

Också företagsamheten på landsbygden och fiskerinäringen får extra tillfälligt stöd. Pälsnäringen som helhet var de som först märkte pandemins effekter, och en del av medlen bör nu styras dit. Vi har livsmedelsproducenter, livsmedelsförädlare, gårdsturismföretag med flera som helt tappat sin marknad som en följd av de förbud och begränsningar som nu råder. Även här krävs insatser. I dessa sammanhang har jag påpekat att jordbrukarnas lönsamhetskris inte försvunnit under pandemin, även denna kris bör vi hantera för att trygga vår försörjningsberedskap.

Nu har vår förvaltning en stor utmaning att utan att ge avkall på tjänstemannaansvaret snabbt och smidigt se till att medlen når de behövande. Här behövs en stor förståelse för situationen hos såväl sökande som myndigheterna.

Både den privata och den offentliga ekonomin kommer att se annorlunda ut efter pandemin än vad den gjorde innan. Återhämtningen innehåller såväl allvarliga hot som stora möjligheter för ekonomin. Mycket beror på hur vi omställer oss från kris till det nya normalläget. Vid en hållbar omställning bör företag, arbetsplatser och vår grundläggande grundtrygghet ligga i centrum. Vi ska förstå situationens allvar men inte låta oss fall in i pessimism utan visa handlingskraft. I Österbotten är vi vana att använda vår företagaranda till att hitta nya lösningar och nya utvägar. Vi kan se med tillförsikt på framtiden.

Finland har en balanserad hantering av coronasituationen med en regering som reagerar och agerar. Också i undantagstillstånd följer regeringen vår grundlag och övrig gällande lagstiftning, inte ens i kristider får vi ge avkall på rättsstatsprincipen. Isoleringen av Nyland upphävdes med omedelbar verkan i onsdags efter att regeringen bedömde att det inte finns någon rättslig grund att fortsätta begränsa rörligheten. Demokratin och rättsstaten är inte något som är gångbart enbart i festtal. För mig personligen och SFP är detta en självklarhet också i kristider.

I takt med att pandemin framskrider märker jag att allt fler av oss blir ”amatörepidemiologer”. Vi följer med hur andra länder gör och utvecklingen där. Våra egna experter och myndigheter är de som känner till våra nationella förhållanden bäst så vi ska fortsätta följa deras råd och anvisningar. Slutligen ett stort tack och stöd till vår kunniga vårdpersonal på alla nivåer som dagligen i sitt arbete hanterar den medicinska utmaningen.   

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00