Rättsstaten en självklarhet också i kristider

18.04.2020 kl. 06:51
Hanteringen av coronasituationen har under den senaste tiden tagit så gott som all tid i riksdagen, med tillfälliga lagar och förordningar som behandlats i snabb takt.

Undantagsförhållanden kräver snabba och mycket exceptionella ekonomiska grepp. Regeringen har i veckan gett sin andra tilläggsbudget på kort tid och den är rekordstor. Den innehåller en bred blandning av tilläggsanslag för olika ändamål. Bland annat finns det tilläggsanslag för anskaffning av skyddsutrustningar och stöd till kultur, idrott och ungdomsarbete. Regeringen introducerar också en alldeles ny tillfällig stödform som hjälper familjer som varit tvungna att vara borta från arbetet utan lön. Vill ge speciell en eloge åt regeringen för detta.

Många företagare befinner sig nu i en akut oerhört svår situation. Det är nödvändigt att vi gör allt för att rädda finländska företag och arbetsplatser. I sin tilläggsbudget ökar regeringen stödet för att trygga företagsverksamheten med cirka en miljard.

Också företagsamheten på landsbygden och fiskerinäringen får extra tillfälligt stöd. Pälsnäringen som helhet var de som först märkte pandemins effekter, och en del av medlen bör nu styras dit. Vi har livsmedelsproducenter, livsmedelsförädlare, gårdsturismföretag med flera som helt tappat sin marknad som en följd av de förbud och begränsningar som nu råder. Även här krävs insatser. I dessa sammanhang har jag påpekat att jordbrukarnas lönsamhetskris inte försvunnit under pandemin, även denna kris bör vi hantera för att trygga vår försörjningsberedskap.

Nu har vår förvaltning en stor utmaning att utan att ge avkall på tjänstemannaansvaret snabbt och smidigt se till att medlen når de behövande. Här behövs en stor förståelse för situationen hos såväl sökande som myndigheterna.

Både den privata och den offentliga ekonomin kommer att se annorlunda ut efter pandemin än vad den gjorde innan. Återhämtningen innehåller såväl allvarliga hot som stora möjligheter för ekonomin. Mycket beror på hur vi omställer oss från kris till det nya normalläget. Vid en hållbar omställning bör företag, arbetsplatser och vår grundläggande grundtrygghet ligga i centrum. Vi ska förstå situationens allvar men inte låta oss fall in i pessimism utan visa handlingskraft. I Österbotten är vi vana att använda vår företagaranda till att hitta nya lösningar och nya utvägar. Vi kan se med tillförsikt på framtiden.

Finland har en balanserad hantering av coronasituationen med en regering som reagerar och agerar. Också i undantagstillstånd följer regeringen vår grundlag och övrig gällande lagstiftning, inte ens i kristider får vi ge avkall på rättsstatsprincipen. Isoleringen av Nyland upphävdes med omedelbar verkan i onsdags efter att regeringen bedömde att det inte finns någon rättslig grund att fortsätta begränsa rörligheten. Demokratin och rättsstaten är inte något som är gångbart enbart i festtal. För mig personligen och SFP är detta en självklarhet också i kristider.

I takt med att pandemin framskrider märker jag att allt fler av oss blir ”amatörepidemiologer”. Vi följer med hur andra länder gör och utvecklingen där. Våra egna experter och myndigheter är de som känner till våra nationella förhållanden bäst så vi ska fortsätta följa deras råd och anvisningar. Slutligen ett stort tack och stöd till vår kunniga vårdpersonal på alla nivåer som dagligen i sitt arbete hanterar den medicinska utmaningen.   

Anders Norrback

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00