Orimligt att förbjuda föräldrar att träffa sina nyfödda barn

09.04.2020 kl. 15:49
Coronakrisen drabbar hela samhället och även stränga åtgärder kan vara nödvändiga att vidta men åtgärderna måste vara i proportion till nyttan av dem. Det gäller även de restriktioner som universitetssjukhusen dragit upp kring närvarorätten för föderskornas stödpersoner på förlossningssjukhus.

Det här konstaterar riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP) i det skriftliga spörsmål hon, tillsammans med andra ledamöter från svenska riksdagsgruppen*, idag (9.4) lämnat in till riksdagens talman.


Beslutet om begränsningar i närvarorätten borde ses över. Begränsningarna fråntar den nyblivna mamman rätten till stöd både före och efter förlossningen och sätter familjer i ojämlik position, säger Bergqvist.

Begränsningarna vidtas för att minska risken för coronavirussmitta men verkar i många fall motstridiga och har väckt stor oro om att stödet till nyblivna mammor inte kommer vara tillräckligt.

I spörsmålet frågar sig ledamöterna hur tillräckligt stöd ska garanteras för alla föderskor och hur man beaktar de nyblivna föräldrarnas rätt att på jämlika grunder få träffa sitt nyfödda barn.

- Även under undantagsförhållanden ska alla familjer ha rätt till en trygg och positiv förlossningsupplevelse. Att föräldrar måste vänta flera dagar på att få träffa sitt nyfödda barn är inte rimligt, säger Bergqvist.
 
*Övriga undertecknare av det skriftliga spörsmålet är Anders Norrback (SFP) och Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.
 
Enligt de begränsningar som HUS antagit 2.4.2020 får stödpersonen närvara vid en normal vaginal förlossning under den tiden som föderskan är i förlossningsrummet men får inte närvara vid igångsättning av förlossning, kejsarsnitt eller på BB-avdelningen på sjukhus efter förlossningen
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00