Regeringen tar ansvar för Finland

08.04.2020 kl. 16:19
Regeringen har idag fattat beslut om de ekonomiska ramarna för de kommande fyra åren, samt om den andra tilläggsbudgeten som fokuserar på den rådande corona-pandemin.

SFP:s ministrar justitieminister Anna-Maja Henriksson och ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist ser en tilläggsbudget och en budgetram som är exceptionella och strävar till att rädda företagen och välfärdsstaten samt stödja Finland på en väg ur krisen. 

- Regeringen ser allvarligt på den rådande situationen. Den andra tilläggsbudgeten kommer därför bland annat att rikta kraftiga satsningar till företagen. Via denna tilläggsbudget satsar vi på att lindra de effekter coronaviruset har på landets ekonomi och finländarnas hälsa. Bland annat kommer en tilläggssatsning på 150 miljoner som möjliggör ett stöd på högst 2000 euro per ensamföretagare. Det är nödvändigt att vi gör allt för att rädda finländska företag och arbetsplatser, säger SFP:s ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Regeringen föreslår ett tilläggsanslag på 600 miljoner för införskaffning av skyddsmasker, redskap och läkemedel via Försörjningsberedskapscentralen. 

- Vi vill naturligtvis säkerställa att medborgarna skyddas tillräckligt och att samhället kan fungera under krisen, samt att sjuk- och hälsovårdspersonalen kan känna sig trygga. Varje dag de går till jobbet är livsviktig. Exceptionella tider kräver exceptionella åtgärder. Vi vet inte med säkerhet när och hur denna kris kommer att ta slut, men vi måste försäkra oss om att alla får vård i fall de blir sjuka och att det finns tillräckligt med utrustning. De beslut vi nu fattar gör vi med de fakta vi har i dagens läge, säger Henriksson.

Regeringen föreslår tilläggsmedel för behandlingen av brottmål och verkställningen av straff. Då polisen tidigare fått tilläggsanslag förväntas även rättsväsendets arbetsmängd öka till följd av att flera brott löses.

- Mängden brottmål har ökat och det är viktigt att behandlingstiderna inte drar ut. Speciellt åklagarna har varit mycket pressade. Detta behov svarar regeringen på nu. Med dessa beslut kan vi säkra en smidigt fungerande rättsstat och stärka medborgarnas rättsskydd, säger Henriksson.

Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist ser oroat på arbetsmarknadssituationen speciellt gällande ungdomarna.

- Satsningarna på utbildning och ungdomsverksamhet är av stor vikt särskilt under rådande kris. Vi måste som samhälle se till att den unga generationen inte tar smällen på arbetsmarknaden - att vi förebygger utanförskap och att det finns framtidstro, säger Blomqvist.

Kommunernas ekonomi har under senare år försämrats och coronakrisen har försatt kommunerna i allt sämre situation. I tilläggsbudgeten föreslås nu som första åtgärd 547 miljoner euro för att tillfälligt kompensera för kommunernas bortfall av skatteintäkter. 
 
- Bortfall av skatteintäkter och ökade hälsovårdskostnader på grund av coronapandemin belastar för tillfället kommunernas redan ansträngda ekonomi. För att underlätta kommunernas ekonomiska börda har regeringen i denna tilläggsbudget beslutat att i första skedet kompensera för tillfälligt uteblivna skatteintäkter. I den tredje tilläggsbudgeten för år 2020 utökas stödet till kommunerna med ytterligare minst en miljard euro, säger Henriksson.

För att garantera Finlands självförsörjning krävs en hel del  åtgärder. Den inhemska matproduktionen och fiskenäringen behöver stöd.

- Det är viktigt att vi kan gå in och stöda den inhemska matproduktionen med ett tillfälligt extra företagarstöd på 30 miljoner och 10 miljoner till fiskerinäringen. Betydelsen av en tillräckligt hög självförsörjningsgrad har blivit klar för alla under den senaste tiden, säger minister Thomas Blomqvist.

Thomas Blomqvist och Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15