Behovet av att veta vad som sker

17.04.2020 kl. 07:17

Jag försöker bekämpa ett trängande behov att ständigt vara uppkopplad till senaste nyhetsflödet, så att Corona-ångesten inte skall sluka hela livet. Det är nästan omöjligt. Behovet av att veta vad som sker, hos oss och ute i världen, övervinner.

 

WhatsApp-grupper och möten på nätet möjliggör att arbetet fortsätter och att diskussioner förs mellan de närmaste kollegerna även utanför riksdagen - min digi-kompetens har fått ett lyft! Tidtabellerna har varit snabba, men de olika plattformarna har gett möjligheter att medverka i beredningen av besluten. Men innerst inne i mig gnager ändå den stora olusten, ångesten av att någonting helt obehärskat håller på att ske i vår värld. Och insikten av, att vi trots allt inte har så väldigt bra redskap, som människor och samhällen, att hantera de svåra beslut vi står inför.

 

Vi har ställts inför en situation som krävt dramatiska beslut som begränsar våra grundläggande rättigheter, för att stoppa virusets framfart och rädda liv. Vi har stängt skolor, museer och bibliotek, restauranger och caféer samt ingripit i rörelsefriheten med att utlysa rörelseförbud ut ifrån och in till Nyland. Det normala livet har avstannat, många människor har blivit utan jobb samtidigt som många företag har förlorat sin verksamhet från en dag till en annan.

 

Vad en ensam riksdagsledamot kan göra, är att lyssna på landets främsta hälsovårds- och grundlagsexperter och lita på att grundlagsutskottet noggrant granskar och analyserar regeringens beslut och endast begränsar våra grundläggande fri- och rättigheter då det är alldeles nödvändigt.

 

Det är viktigt att vi för en diskussion nu, men även efteråt, kring behovet av undantagstillstånd och de olika begränsningarna i våra grundläggande fri- och rättigheter. Först efteråt, kommer vi att vara bättre utrustade för att bedöma ifall våra beslutsprocesser varit tillräckligt noggranna och förmått göra tillräckliga avvägningar för att bedöma nyttan och skadan av begränsningarna under undantagstid.

 

Häromveckan påminde Jukka Kekkonen, professor i rättshistoria, i Helsingin Sanomat att det under tider av undantagstillstånd är viktigt att värna om grund- och människorättigheterna mer än vanligt. Han påpekar att många i den politiska debatten efterlyser allt hårdare åtgärder och man ropar att regeringen handlar alltför långsamt. Verkningarna av coronaviruset är trots allt såpass osäkra, att ingen med säkerhet veta vad som skulle vara den optimala politiken.

 

Det är viktigt att fortsätta diskussionen även i livet under undantag. Åtminstone för mig ter sig de hårda förbuden, de stora förändringarna och nedstängningen av det sociala livet svåra att tåla, även med vetskap om att vi har gjort detta med de bästa intentioner av att rädda så många liv som det bara är möjligt.

 

De digitala plattformarna erbjuder fantastiska möjligheter socialt, också nu i en tid av fysisk distans. Vi kan upprätthålla levande kontakter mellan familj och vänner var vi än befinner oss. Middagar och fester, tips för hempyssel, söta nallar i fönster - allt stärker känslan av att vara med om detta tillsammans och ger mig en känsla av att inte vara ensam.   

 

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00