Framtidsutredningar inger hopp

08.04.2020 kl. 11:13
Framtidsutskottet inleder tre utredningsprojekt i anslutning till coronaviruspandemin.

Utredningsprojekten bedömer bland annat vilka teknologier som har visat sig vara de viktigaste i bekämpningen av pandemin, hur vårt framsynssystem lyckades med att upptäcka coronapandemin och hur man reagerade på framsynsanalysen. Utskottet har även inlett en sektorsövergripande utfrågning av sakkunniga om konsekvenserna av coronapandemin inom olika sektorer i samhället.


Utöver de projekt som analyserar konsekvenserna av pandemin har framtidsutskottet slagit fast sina fokusområden för den förestående valperioden och kommer att beställa utredningar om bland annat genomförandet av de 17 målen i FN:s handlingsplan Agenda 2030, om de etiska frågeställningarna kring teknologi och artificiell intelligens samt om de internationella ekosystemen och affärsmodellerna för digital affärsverksamhet. Framtidsutskottet har också beslutat ordna en internationell konferens för framtidsutskott under den här valperioden genom att inbjuda motsvarande utskott från olika länder världen runt.

- Trots att vi alla just nu jobbar med den akuta hälsokrisen måste vi ständigt se framåt och analysera samt greppa de möjligheter framtiden för med sig. Vi måste se till att alla finländare så snabbt som möjligt kan återgå till en bra och trygg vardag med intressanta möjligheter till utveckling, säger riksdagens framtidsutskotts ordförande Joakim Strand (SFP).

- Såväl enskilda människor, företag som kommuner behöver nu akut olika typer av direkta stöd. Och det skall naturligtvis ordnas. Samtidigt måste vi tänka även längre. Genom radikalt ny samverkan mellan offentlig och privat forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet har vi alla möjligheter att skapa även nya jobb för nuvarande och kommande generationer samtidigt som vi kan avkorta de lån bl.a. coronakrisen gett upphov till, avslutar Strand.

 
Joakim Strand

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00