Vår gemensamma kamp ger resultat

04.04.2020 kl. 08:36
Måndagen den 16 mars konstaterade regeringen i samråd med presidenten att undantagsförhållanden råder i Finland.

För första gången någonsin under fredstid. Jag trodde aldrig att jag som minister skulle behöva yttra dessa ord. Men coronaviruset har snabbt skapat en kris i vårt land som ingen kunnat ana på förhand.

Regeringen har agerat snabbt och målmedvetet och riksdagen har sagt ja till att ta i bruk beredskapslagen. För att effektivt kunna bromsa coronavirusets framfart har vi varit tvungna att göra inskränkningar i människors friheter och rättigheter. 

De beslut som gjorts påverkar allas vår vardag. De påverkar de rättigheter vi normalt tar för givna. Och ibland kan det kännas tungt.

Men vi ska minnas att vi gör allt det här för att rädda liv. Vi gör det för att bromsa smittspridningen och för att se till att vårt hälsovårdssystem inte överbelastas med för många patienter som har behov av intensivvård samtidigt.

Därför gäller det för oss alla att anstränga oss och göra vårt yttersta för att följa de rekommendationer som nu ges. Ju bättre vi gör det tillsammans, desto bättre tar vi oss ur den här mardrömmen.

Det är också viktigt att minnas att inskränkningar i grundläggande rättigheter inte får ske lättvindigt. Regeringen får inte missbruka sin makt i undantagsförhållanden.

Om en begränsning inte längre behövs för att skydda befolkningens rätt till liv och hälsa, så ska den omedelbart upphävas. 

THL:s statistik visar nu att regeringens åtgärder har bitit. Vi är på väg åt rätt håll när det gäller antalet smittade. Det är bra.

Klart är ändå att den här krisen kommer att få allvarliga konsekvenser. Både för vår ekonomi och för många individer. Det gäller ensamförsörjaren som blir utan jobb. Eller egenföretagaren vars kunder nu lyser med sin frånvaro. Det gäller turistbranschen där plötsligt inga kunder finns, och många fler. 

Regeringen har redan fattat beslut om ett massivt stödpaket på 15 miljarder euro till våra företag. I fredags kunde jag presentera flera åtgärder som vi på justitieministeriet planerar för att underlätta den ekonomiska situationen för såväl företagare som privatpersoner.

Vi vill att så många företag som möjligt ska klara sig genom krisen. Vi vill rädda arbetsplatser. Därför begränsas fordringsägarens rätt att yrka på konkurs om ett företags betalningssvårigheter är tillfälliga. 

Regeringen kommer att förbjuda direkt marknadsföring av snabblån. Snabblåneföretag ska inte kunna skicka direkta meddelanden till dig och locka med lån som i praktiken blir svåra att betala tillbaka.

Dessutom ska vi sänka den högsta räntan på snabblån från nuvarande 20 procent till 10 procent. Vi underlättar situationen för personer som befinner sig i utsökning. Nu ska man lättare kunna söka om amorteringsfria månader och få längre betalningstider. 

Slutligen vill jag rikta mitt varmaste tack till er alla för det ni hittills gjort för att bromsa denna epidemi. I hemmen, på arbetsplatserna, på våra äldreboenden med mera. Jag vet att det innebär påfrestande förändringar för väldigt många, men det goda är att det nu ger resultat.

Den dagen kommer då skolorna är öppna och du kan hälsa på mormor och morfar. Då vi kan krama om varandra och fira att vi tillsammans klarade oss igenom det här. 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00