Fler människor ska få jobb

25.01.2020 kl. 10:11
Det har knappast undgått någon att regeringens mål att höja sysselsättningsgraden till 75 procent är helt central under denna regeringsperiod.

Regeringen kommer att göra stora satsningar på framtiden, genom utbildning, infrastruktursatsningar och innovativ klimatpolitik. Vi vill att 60 000 fler personer ska komma in i arbetslivet före utgången av 2023. Därför ska det i höst finnas beslut som innebär 30 000 nya arbetstillfällen.

 

Det är viktigt att människor och jobb matchar. Vi vet att det finns företag i vår region som har svårt att hitta arbetstagare. Det måste vi göra något åt. Samtidigt finns nu fler öppna jobb ,över 60.000, än någonsin tidigare. Vi har också ett problem, då människor inte vill flytta inom landet exempelvis tvåhundra kilometer för ett jobb, samtidigt som vi inte låter människor som är villiga att flytta tvåtusen km för att få jobb, göra det.  SFP:s linje är att på sikt slopa den s.k. behovsprövningen av utländsk arbetskraft. Regeringen har lovat försnabba tillståndsprocesserna, och det är en god början. Företagen vet själv bäst vilken arbetskraft de behöver och tillstånden måste gå att få snabbare än idag.

 

För att nå de sysselsättningsmål vi satt måste det satsas på flera olika områden. En fråga av den här kalibern har inte en lösning, utan det krävs en verktygsback med många olika åtgärder. I jämförelse med Sverige har vi i Finland i ålderskategorin 55 till 64-åringar 12,5 procentenheter färre personer i jobb. Här kan vi göra mycket mer. För att få fler 55 år fyllda i jobb är det bl.a. viktigt att satsa på folkhälsan,  välmåendet och orken i arbetslivet. Men det handlar också om attitydförändring. Äldre bör behandlas lika som alla andra arbetstagare.

Finlands styrka har alltid varit en god utbildningsnivå och kvalitativ utbildning. Vår skola hör till toppen i världen. En välutbildad befolkning skapar också nya jobb. Forskning och innovationer behövs, men även mindre teoretiska yrken gynnas av en utbildad befolkning. Samtidigt ger jämlik dagvård, skola och utbildning överlag bättre förutsättningar för alla finländare att hitta sin plats i samhället och på arbetsmarknaden. Det ska kontinuerligt finnas goda möjligheter att fortbilda sig och sadla om till ett nytt yrke, då arbetslivet förändras i snabb takt.

Vi vet att Österbotten just nu är bäst i landet då det gäller sysselsättning. Vi har redan nått 75 procent. Kan vi nå en hög sysselsättningsgrad här i Österbotten, så borde vi kunna  göra det i hela landet. Just nu är arbetslösheten 6,7% i Jakobstad, 7,1% i Karleby, 3,0% i Kronoby, 2,1% i Larsmo, 1,9% i Pedersöre och 2,7% i Nykarleby. Österbotten har den lägsta arbetslöshetsprocenten i hela landet (bortsett från Åland) 5,7%, då genomsnittet i hela landet är 8,7%. Men jag tror att det är viktigt att komma ihåg att det bakom varje siffra och procent finns en människa med en individuell historia, en familj och med framtidsdrömmar. Med en politik där människan är i centrum går vi mot en bättre framtid.

I veckan hade vi SFP:s ministergrupps midvintermöte som i år gick av stapeln i Borgå. Än en gång förde jag och min ministerkollega Thomas Blomqvist fram hur viktigt det är för våra regioner att kommunikationerna är i skick. Goda tågförbindelser, vägar, hamnar och flygfält garanterar tillgänglighet. Det är livsviktigt för företagen, men också för var och en av oss. Man ska kunna bo, leva och arbeta, inte bara i de stora städerna. Regioner som Jakobstads - och Karlebyregionen med stark export och ett starkt näringsliv är här inget undantag. Tvärtom. Och naturligtvis behövs också bra tidtabeller för såväl tåg som flyg.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30