Fler människor ska få jobb

25.01.2020 kl. 10:11
Det har knappast undgått någon att regeringens mål att höja sysselsättningsgraden till 75 procent är helt central under denna regeringsperiod.

Regeringen kommer att göra stora satsningar på framtiden, genom utbildning, infrastruktursatsningar och innovativ klimatpolitik. Vi vill att 60 000 fler personer ska komma in i arbetslivet före utgången av 2023. Därför ska det i höst finnas beslut som innebär 30 000 nya arbetstillfällen.

 

Det är viktigt att människor och jobb matchar. Vi vet att det finns företag i vår region som har svårt att hitta arbetstagare. Det måste vi göra något åt. Samtidigt finns nu fler öppna jobb ,över 60.000, än någonsin tidigare. Vi har också ett problem, då människor inte vill flytta inom landet exempelvis tvåhundra kilometer för ett jobb, samtidigt som vi inte låter människor som är villiga att flytta tvåtusen km för att få jobb, göra det.  SFP:s linje är att på sikt slopa den s.k. behovsprövningen av utländsk arbetskraft. Regeringen har lovat försnabba tillståndsprocesserna, och det är en god början. Företagen vet själv bäst vilken arbetskraft de behöver och tillstånden måste gå att få snabbare än idag.

 

För att nå de sysselsättningsmål vi satt måste det satsas på flera olika områden. En fråga av den här kalibern har inte en lösning, utan det krävs en verktygsback med många olika åtgärder. I jämförelse med Sverige har vi i Finland i ålderskategorin 55 till 64-åringar 12,5 procentenheter färre personer i jobb. Här kan vi göra mycket mer. För att få fler 55 år fyllda i jobb är det bl.a. viktigt att satsa på folkhälsan,  välmåendet och orken i arbetslivet. Men det handlar också om attitydförändring. Äldre bör behandlas lika som alla andra arbetstagare.

Finlands styrka har alltid varit en god utbildningsnivå och kvalitativ utbildning. Vår skola hör till toppen i världen. En välutbildad befolkning skapar också nya jobb. Forskning och innovationer behövs, men även mindre teoretiska yrken gynnas av en utbildad befolkning. Samtidigt ger jämlik dagvård, skola och utbildning överlag bättre förutsättningar för alla finländare att hitta sin plats i samhället och på arbetsmarknaden. Det ska kontinuerligt finnas goda möjligheter att fortbilda sig och sadla om till ett nytt yrke, då arbetslivet förändras i snabb takt.

Vi vet att Österbotten just nu är bäst i landet då det gäller sysselsättning. Vi har redan nått 75 procent. Kan vi nå en hög sysselsättningsgrad här i Österbotten, så borde vi kunna  göra det i hela landet. Just nu är arbetslösheten 6,7% i Jakobstad, 7,1% i Karleby, 3,0% i Kronoby, 2,1% i Larsmo, 1,9% i Pedersöre och 2,7% i Nykarleby. Österbotten har den lägsta arbetslöshetsprocenten i hela landet (bortsett från Åland) 5,7%, då genomsnittet i hela landet är 8,7%. Men jag tror att det är viktigt att komma ihåg att det bakom varje siffra och procent finns en människa med en individuell historia, en familj och med framtidsdrömmar. Med en politik där människan är i centrum går vi mot en bättre framtid.

I veckan hade vi SFP:s ministergrupps midvintermöte som i år gick av stapeln i Borgå. Än en gång förde jag och min ministerkollega Thomas Blomqvist fram hur viktigt det är för våra regioner att kommunikationerna är i skick. Goda tågförbindelser, vägar, hamnar och flygfält garanterar tillgänglighet. Det är livsviktigt för företagen, men också för var och en av oss. Man ska kunna bo, leva och arbeta, inte bara i de stora städerna. Regioner som Jakobstads - och Karlebyregionen med stark export och ett starkt näringsliv är här inget undantag. Tvärtom. Och naturligtvis behövs också bra tidtabeller för såväl tåg som flyg.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00