Fler människor ska få jobb

25.01.2020 kl. 10:11
Det har knappast undgått någon att regeringens mål att höja sysselsättningsgraden till 75 procent är helt central under denna regeringsperiod.

Regeringen kommer att göra stora satsningar på framtiden, genom utbildning, infrastruktursatsningar och innovativ klimatpolitik. Vi vill att 60 000 fler personer ska komma in i arbetslivet före utgången av 2023. Därför ska det i höst finnas beslut som innebär 30 000 nya arbetstillfällen.

 

Det är viktigt att människor och jobb matchar. Vi vet att det finns företag i vår region som har svårt att hitta arbetstagare. Det måste vi göra något åt. Samtidigt finns nu fler öppna jobb ,över 60.000, än någonsin tidigare. Vi har också ett problem, då människor inte vill flytta inom landet exempelvis tvåhundra kilometer för ett jobb, samtidigt som vi inte låter människor som är villiga att flytta tvåtusen km för att få jobb, göra det.  SFP:s linje är att på sikt slopa den s.k. behovsprövningen av utländsk arbetskraft. Regeringen har lovat försnabba tillståndsprocesserna, och det är en god början. Företagen vet själv bäst vilken arbetskraft de behöver och tillstånden måste gå att få snabbare än idag.

 

För att nå de sysselsättningsmål vi satt måste det satsas på flera olika områden. En fråga av den här kalibern har inte en lösning, utan det krävs en verktygsback med många olika åtgärder. I jämförelse med Sverige har vi i Finland i ålderskategorin 55 till 64-åringar 12,5 procentenheter färre personer i jobb. Här kan vi göra mycket mer. För att få fler 55 år fyllda i jobb är det bl.a. viktigt att satsa på folkhälsan,  välmåendet och orken i arbetslivet. Men det handlar också om attitydförändring. Äldre bör behandlas lika som alla andra arbetstagare.

Finlands styrka har alltid varit en god utbildningsnivå och kvalitativ utbildning. Vår skola hör till toppen i världen. En välutbildad befolkning skapar också nya jobb. Forskning och innovationer behövs, men även mindre teoretiska yrken gynnas av en utbildad befolkning. Samtidigt ger jämlik dagvård, skola och utbildning överlag bättre förutsättningar för alla finländare att hitta sin plats i samhället och på arbetsmarknaden. Det ska kontinuerligt finnas goda möjligheter att fortbilda sig och sadla om till ett nytt yrke, då arbetslivet förändras i snabb takt.

Vi vet att Österbotten just nu är bäst i landet då det gäller sysselsättning. Vi har redan nått 75 procent. Kan vi nå en hög sysselsättningsgrad här i Österbotten, så borde vi kunna  göra det i hela landet. Just nu är arbetslösheten 6,7% i Jakobstad, 7,1% i Karleby, 3,0% i Kronoby, 2,1% i Larsmo, 1,9% i Pedersöre och 2,7% i Nykarleby. Österbotten har den lägsta arbetslöshetsprocenten i hela landet (bortsett från Åland) 5,7%, då genomsnittet i hela landet är 8,7%. Men jag tror att det är viktigt att komma ihåg att det bakom varje siffra och procent finns en människa med en individuell historia, en familj och med framtidsdrömmar. Med en politik där människan är i centrum går vi mot en bättre framtid.

I veckan hade vi SFP:s ministergrupps midvintermöte som i år gick av stapeln i Borgå. Än en gång förde jag och min ministerkollega Thomas Blomqvist fram hur viktigt det är för våra regioner att kommunikationerna är i skick. Goda tågförbindelser, vägar, hamnar och flygfält garanterar tillgänglighet. Det är livsviktigt för företagen, men också för var och en av oss. Man ska kunna bo, leva och arbeta, inte bara i de stora städerna. Regioner som Jakobstads - och Karlebyregionen med stark export och ett starkt näringsliv är här inget undantag. Tvärtom. Och naturligtvis behövs också bra tidtabeller för såväl tåg som flyg.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17