Demokratin och rättsstaten får aldrig tas för givna!

15.02.2020 kl. 10:08
När jag för snart nio år sedan blev justitieminister för första gången så såg Europa annorlunda ut än idag. Det Europa som mötte mig på justitieministrarnas möten hade en mycket stark tro på rättsstaten och dess orubblighet. Då kunde nog ingen av oss föreställa den riktning som många länder i Europa skulle komma att ta de närmaste åren.

När jag ifjol blev justitieminister igen kunde jag känna den förändrade stämningen i Europa. Mycket låg i bakgrunden. Polen och Ungern utreds av kommissionen för brott mot rättsstatsprincipen, högerpopulister har haft framgångar i många val runt om i EU o.s.v. Men det var också något mer – en oro över att rättsstaten långsamt vittrar sönder här och där, att det finns krafter som gör allt för att stöda den utvecklingen och skapa kaos i EU. Vi måste gemensamt agera för att motverka detta. Ju svagare EU är desto mindre blir dess inflytande globalt - och tvärtom. 

Rättsstatsprincipen är tillsammans med respekten för de mänskliga rättigheterna en av hörnstenarna i vårt västerländska demokratiska samhälle. Det betyder att den offentliga makten är bunden till lag vilket förhindrar godtycklighet i beslutsfattandet. Var och en ska kunna lita på att han eller hon får sitt ärende behandlat vid en oberoende domstol som inte är underställd utomstående styrning och som inte är beroende av vilken politisk regeringskoalition som råkar sitta vid makten.

Att försvara och stärka rättsstaten var en av Finlands viktigaste prioriteringar under vårt EU-ordförandeskap senaste år. Detta arbete fortsätter vi med. När samhällets hörnsten, rättsstatsprincipen, är stark har samhället bättre förutsättningar att möta prövningar av olika slag. Därför är det viktigt att fortsätta jobba för att mänskor ska ha en stark tilltro till våra institutioner, såsom t.ex. polisen och domstolarna. Därför är det också viktigt att motarbeta korruption.

Samtidigt får vi inte vara döva för signalerna i samhället. Vi måste kunna svara på den oro som finns bland människor.  Vi måste kunna föra en saklig debatt och ge svar på svåra frågor. Vi ska inte ge onödigt utrymme för populister men vi får inte heller undvika debatt. Det finns sällan enkla svar på svåra frågor.

Tillsammans kan vi arbeta för att skapa ett ännu starkare EU som klart stöder upp rättsstatsprincipen i de enskilda medlemsländerna. Vi har en gemensam värdegrund i Europa. Den är värd att jobba för varje dag.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00