Demokratin och rättsstaten får aldrig tas för givna!

15.02.2020 kl. 10:08
När jag för snart nio år sedan blev justitieminister för första gången så såg Europa annorlunda ut än idag. Det Europa som mötte mig på justitieministrarnas möten hade en mycket stark tro på rättsstaten och dess orubblighet. Då kunde nog ingen av oss föreställa den riktning som många länder i Europa skulle komma att ta de närmaste åren.

När jag ifjol blev justitieminister igen kunde jag känna den förändrade stämningen i Europa. Mycket låg i bakgrunden. Polen och Ungern utreds av kommissionen för brott mot rättsstatsprincipen, högerpopulister har haft framgångar i många val runt om i EU o.s.v. Men det var också något mer – en oro över att rättsstaten långsamt vittrar sönder här och där, att det finns krafter som gör allt för att stöda den utvecklingen och skapa kaos i EU. Vi måste gemensamt agera för att motverka detta. Ju svagare EU är desto mindre blir dess inflytande globalt - och tvärtom. 

Rättsstatsprincipen är tillsammans med respekten för de mänskliga rättigheterna en av hörnstenarna i vårt västerländska demokratiska samhälle. Det betyder att den offentliga makten är bunden till lag vilket förhindrar godtycklighet i beslutsfattandet. Var och en ska kunna lita på att han eller hon får sitt ärende behandlat vid en oberoende domstol som inte är underställd utomstående styrning och som inte är beroende av vilken politisk regeringskoalition som råkar sitta vid makten.

Att försvara och stärka rättsstaten var en av Finlands viktigaste prioriteringar under vårt EU-ordförandeskap senaste år. Detta arbete fortsätter vi med. När samhällets hörnsten, rättsstatsprincipen, är stark har samhället bättre förutsättningar att möta prövningar av olika slag. Därför är det viktigt att fortsätta jobba för att mänskor ska ha en stark tilltro till våra institutioner, såsom t.ex. polisen och domstolarna. Därför är det också viktigt att motarbeta korruption.

Samtidigt får vi inte vara döva för signalerna i samhället. Vi måste kunna svara på den oro som finns bland människor.  Vi måste kunna föra en saklig debatt och ge svar på svåra frågor. Vi ska inte ge onödigt utrymme för populister men vi får inte heller undvika debatt. Det finns sällan enkla svar på svåra frågor.

Tillsammans kan vi arbeta för att skapa ett ännu starkare EU som klart stöder upp rättsstatsprincipen i de enskilda medlemsländerna. Vi har en gemensam värdegrund i Europa. Den är värd att jobba för varje dag.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15