Demokratin och rättsstaten får aldrig tas för givna!

15.02.2020 kl. 10:08
När jag för snart nio år sedan blev justitieminister för första gången så såg Europa annorlunda ut än idag. Det Europa som mötte mig på justitieministrarnas möten hade en mycket stark tro på rättsstaten och dess orubblighet. Då kunde nog ingen av oss föreställa den riktning som många länder i Europa skulle komma att ta de närmaste åren.

När jag ifjol blev justitieminister igen kunde jag känna den förändrade stämningen i Europa. Mycket låg i bakgrunden. Polen och Ungern utreds av kommissionen för brott mot rättsstatsprincipen, högerpopulister har haft framgångar i många val runt om i EU o.s.v. Men det var också något mer – en oro över att rättsstaten långsamt vittrar sönder här och där, att det finns krafter som gör allt för att stöda den utvecklingen och skapa kaos i EU. Vi måste gemensamt agera för att motverka detta. Ju svagare EU är desto mindre blir dess inflytande globalt - och tvärtom. 

Rättsstatsprincipen är tillsammans med respekten för de mänskliga rättigheterna en av hörnstenarna i vårt västerländska demokratiska samhälle. Det betyder att den offentliga makten är bunden till lag vilket förhindrar godtycklighet i beslutsfattandet. Var och en ska kunna lita på att han eller hon får sitt ärende behandlat vid en oberoende domstol som inte är underställd utomstående styrning och som inte är beroende av vilken politisk regeringskoalition som råkar sitta vid makten.

Att försvara och stärka rättsstaten var en av Finlands viktigaste prioriteringar under vårt EU-ordförandeskap senaste år. Detta arbete fortsätter vi med. När samhällets hörnsten, rättsstatsprincipen, är stark har samhället bättre förutsättningar att möta prövningar av olika slag. Därför är det viktigt att fortsätta jobba för att mänskor ska ha en stark tilltro till våra institutioner, såsom t.ex. polisen och domstolarna. Därför är det också viktigt att motarbeta korruption.

Samtidigt får vi inte vara döva för signalerna i samhället. Vi måste kunna svara på den oro som finns bland människor.  Vi måste kunna föra en saklig debatt och ge svar på svåra frågor. Vi ska inte ge onödigt utrymme för populister men vi får inte heller undvika debatt. Det finns sällan enkla svar på svåra frågor.

Tillsammans kan vi arbeta för att skapa ett ännu starkare EU som klart stöder upp rättsstatsprincipen i de enskilda medlemsländerna. Vi har en gemensam värdegrund i Europa. Den är värd att jobba för varje dag.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00