Äldre, familjerna och klimatet i fokus

14.02.2020 kl. 10:07
Svenska folkpartiet gick till riksdagsval med flera tydliga mål. Vi talade bland annat för fler händer i äldrevården, en reform av familjeledigheterna som skulle innebära en större flexibilitet för föräldrarna, och för en vettig klimatpolitik som sporrar till klimatsmarta investeringar och stöder en hållbar livsstil.

Nu levererar vi!

År 2020 har börjat med en rivstart för den nya regeringen. Riksdagens vårsession hade inte ens inletts innan vi förra veckan presenterade vår vägkarta för ett koldioxidneutralt Finland år 2035. Bland annat skapar vi en klimatfond, sänker industrins elskatt och satsar på skogsbruket. Dessa åtgärder är viktiga steg i rätt riktning. Med hjälp av klimatfonden vill regeringen hjälpa vårt näringsliv och vår industri att göra omställningar som leder till mindre koldioxidutsläpp i produktionen.

Den sänkta elskatten är ett konkret exempel på klimatpolitik som gynnar företagens konkurrenskraft och stärker vår ekonomi. Hittills har Finlands elskatt då det gäller den s.k. andra skatteklassen, legat klart över EU:s miniminivå. Exempelvis Sverige har sänkt sin elskatt för ett antal år sedan. Den sänkning vi nu beslutit göra betyder helt enkelt att det blir förmånligare för finländska företag att producera samtidigt som det sporrar till miljövänligare alternativ i produktionen. Det här är företagen förtjänta av och det här beslutet har näringslivet väntat på.

Trafiken står för en stor del av utsläppen. Därför är det naturligt att vi börjar bygga upp möjligheter att förnya våra bilar på ett klimatsmart sätt. Ingen kommer att förbjuda diesel- eller bensinbilar, men vi behöver flera hållbara alternativ till nuvarande drivmedel. Att främja biogasen är oerhört viktigt och det gör vi. Det kommer också att behövas tanknings- och laddningsstationer för såväl biogas som el- och hybridbilar och det här nätet vill vi också bygga ut.

Ett annat för hela regeringsperioden och framtiden viktigt beslut gäller förbättrandet av äldrevården. Regeringen har nu gett ett lagförslag till riksdagen som i framtiden kommer att innebära fler händer i äldrevården. Senast den 1 april 2023 ska det finnas minst 7 vårdare per 10 äldre i dygnet runt vården. Beslutet innebär att vi stärker kvaliteten på äldrevården och underlättar vårdarnas arbetsbörda. Vårdarna måste få tid att utföra sitt arbete och de ska kunna finnas till för de äldre. Samtidigt ökar beslutet trygghetskänslan för de äldre. Jag är oerhört glad för detta beslut!

För att nå upp till den nivå vi slagit fast behövs det naturligtvis fler vårdare än det finns idag. Därför satsar vi också på utbildning. För regeringen och för SFP är en god äldrevård en så viktig fråga att vi är beredda att göra den här satsningen väl medvetna om att det också kostar. Det handlar om att prioritera och vi vill förbättra äldrevården. Samtidigt är det viktigt att säga, att också hemvården är viktig och att den också behöver satsningar.

SFP har länge velat se en reform av familjeledigheterna. Nu har regeringen också levererat på denna punkt och presenterat en ny familjeledighetsmodell. Modellen förbättrar familjernas valmöjligheter. Mamman får en månad före barnets födsel, sedan får vardera föräldern en egen 7 månaders period, av vilken man kan ge upp till 3 månader till den andra föräldern. Ensamstående föräldrar får hela 15 månader. Reformen innebär att pappor kommer att ha en bättre möjlighet än idag att stanna hemma med sina barn. Föräldrarna får nu också fler månader än tidigare att dela mellan sig och modellen ger familjerna mer flexibilitet. Framförallt är det nu upp till föräldrarna själva att välja hur de vill dela upp ledigheten. Valfriheten gör att varje familj kan anpassa modellen efter eget behov, men jag hoppas också att fler pappor kommer att stanna hemma längre med sina barn. Mera flexibilitet och valmöjligheter för familjerna är oerhört viktigt, liksom målet att stärka jämställdheten!

För att kunna genomföra alla goda mål som regeringen har, är det a och o med en höjd sysselsättning. Regeringens målsättning under perioden är en sysselsättning på 75% och 60 000 nya arbetstillfällen. I augusti ska vi fatta beslut som leder till 30 000 eller hälften av de arbetstillfällena. Inget enskilt beslut räcker till det, utan istället måste vi komma överens om en mängd olika åtgärder som tillsammans höjer sysselsättningen. Det här är den viktigaste politiska frågan under den kommande våren och sommaren.

Regeringen Marin, som faktiskt bara hunnit sitta i två månader, har beskyllts för att inte leverera resultat. De senaste veckorna visar att den kritiken är obefogad. Visst kan det verka som om besluten tar sin tid att fatta. Men stora beslut behöver beredas ordentligt, experter ska höras och diskussioner föras för att komma fram till gemensamma överenskommelser som är möjligast bra och sedan håller.

Denna regering levererar resultat. Det är jag glad över.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00