Stå upp för demokratin!

07.02.2020 kl. 10:05
Vi ska inte ta demokratin för given. Vi ska inte ta rättsstaten för given. Vi omringas av ”fake news”, hatprat och twittertroll.

Det känns ibland som om vi borde komma ihåg att grundstenarna i vårt samhälle, de som vi ofta tar för givna, kan vittra sönder om vi inte står upp för dem. När jag för snart nio år sedan blev justitieminister första gången såg situationen i Europa mycket annorlunda ut än idag. Högerpopulistiska rörelser hade redan haft vissa framgångar. Men det Europa som mötte mig på justitieministrarnas möten hade ändå en mycket stark tro på rättsstaten och dess orubblighet. Och ingen kunde nog riktigt föreställa sig den riktning som många länder i Europa skulle ta de kommande åren.

När jag ifjol blev justitieminister igen kunde jag känna den förändrade stämningen i Europa. Det fanns en oro över att rättsstaten långsamt vittrar sönder här och där. Att det finns krafter som gör allt för att stöda denna utveckling och skapa kaos i EU. Därför lyfte vi under Finlands EU-ordförandeskap upp rättsstatens och demokratins betydelse. Det här ska vi fortsätta med också nu. Inom EU har vi många gemensamma verktyg som kan användas för att stärka demokratin, rättsstaten och de grundläggande värderingarna. Vi borde också stärka det transatlantiska samarbetet. EU och USA har många gemensamma utmaningar, men vi kan också hitta många gemensamma lösningar.

 

I sitt tal vid riksmötets öppnande lyfte republikens president upp det hårdnande klimatet i samhället. Det här har jag också lyft upp upprepade gånger. Allt fler beslutsfattare, domare, poliser, journalister osv. upplever hatprat och riktade trakasserier. Det är särskilt på nätet som trakasserierna och hatpratet får utrymme. Man säger saker som man inte skulle säga ansikte mot ansikte. Där försöker man medvetet skapa en negativ bild av beslutsfattare. Den här skutan måste vi vända. Vi borde föra en diskussion som stärker tilltron till våra viktiga institutioner såsom domstolar, men också riksdagen och våra myndigheter. Som justitieminister vill jag jobba för att stärka den här tilltron. Därför har vi nu bland annat startat ett demokratiprogram, där vi vill utveckla möjligheterna till deltagande, så att alla kan hitta ett eget sätt att påverka. Jag vill fortsätta att stärka vår demokrati, våra institutioner och förbättra diskussionsklimatet.

 

Vi ska inte heller låta halvsanningar sprida sig okontrollerat. Bland annat Brexit och presidentvalet i USA visade att man kan använda halvsanningar för att påverka människor att agera på ett visst sätt. Vi måste bli mer medvetna om att detta sker. Många unga idag vet att allt på nätet inte är sant och också vi andra måste få upp ögonen för detta. Så tänk efter när ni delar något på sociala medier, förenkla inte svåra saker och sätt ner foten mot dem som försöker sprida desinformation. Svåra frågor har inte alltid enkla svar. Och ta inte för givet de grundläggande värderingar som byggt upp vårt samhälle. För att citera republikens president vid riksmötets öppnande ” Vi har en fin demokrati – låt oss hålla den igång”.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00