Stå upp för demokratin!

07.02.2020 kl. 10:05
Vi ska inte ta demokratin för given. Vi ska inte ta rättsstaten för given. Vi omringas av ”fake news”, hatprat och twittertroll.

Det känns ibland som om vi borde komma ihåg att grundstenarna i vårt samhälle, de som vi ofta tar för givna, kan vittra sönder om vi inte står upp för dem. När jag för snart nio år sedan blev justitieminister första gången såg situationen i Europa mycket annorlunda ut än idag. Högerpopulistiska rörelser hade redan haft vissa framgångar. Men det Europa som mötte mig på justitieministrarnas möten hade ändå en mycket stark tro på rättsstaten och dess orubblighet. Och ingen kunde nog riktigt föreställa sig den riktning som många länder i Europa skulle ta de kommande åren.

När jag ifjol blev justitieminister igen kunde jag känna den förändrade stämningen i Europa. Det fanns en oro över att rättsstaten långsamt vittrar sönder här och där. Att det finns krafter som gör allt för att stöda denna utveckling och skapa kaos i EU. Därför lyfte vi under Finlands EU-ordförandeskap upp rättsstatens och demokratins betydelse. Det här ska vi fortsätta med också nu. Inom EU har vi många gemensamma verktyg som kan användas för att stärka demokratin, rättsstaten och de grundläggande värderingarna. Vi borde också stärka det transatlantiska samarbetet. EU och USA har många gemensamma utmaningar, men vi kan också hitta många gemensamma lösningar.

 

I sitt tal vid riksmötets öppnande lyfte republikens president upp det hårdnande klimatet i samhället. Det här har jag också lyft upp upprepade gånger. Allt fler beslutsfattare, domare, poliser, journalister osv. upplever hatprat och riktade trakasserier. Det är särskilt på nätet som trakasserierna och hatpratet får utrymme. Man säger saker som man inte skulle säga ansikte mot ansikte. Där försöker man medvetet skapa en negativ bild av beslutsfattare. Den här skutan måste vi vända. Vi borde föra en diskussion som stärker tilltron till våra viktiga institutioner såsom domstolar, men också riksdagen och våra myndigheter. Som justitieminister vill jag jobba för att stärka den här tilltron. Därför har vi nu bland annat startat ett demokratiprogram, där vi vill utveckla möjligheterna till deltagande, så att alla kan hitta ett eget sätt att påverka. Jag vill fortsätta att stärka vår demokrati, våra institutioner och förbättra diskussionsklimatet.

 

Vi ska inte heller låta halvsanningar sprida sig okontrollerat. Bland annat Brexit och presidentvalet i USA visade att man kan använda halvsanningar för att påverka människor att agera på ett visst sätt. Vi måste bli mer medvetna om att detta sker. Många unga idag vet att allt på nätet inte är sant och också vi andra måste få upp ögonen för detta. Så tänk efter när ni delar något på sociala medier, förenkla inte svåra saker och sätt ner foten mot dem som försöker sprida desinformation. Svåra frågor har inte alltid enkla svar. Och ta inte för givet de grundläggande värderingar som byggt upp vårt samhälle. För att citera republikens president vid riksmötets öppnande ” Vi har en fin demokrati – låt oss hålla den igång”.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15