Hälsan, friheten och livet

01.04.2020 kl. 10:04
Det här är min första HBL-kolumn. Det känns riktigt roligt att få börja dela med mig av mina tankar också i detta forum.

Fastän jag är född och uppvuxen i Jakobstad, så har Hufvudstadsbladet alltid funnits i min vardag. Det var tidningen som kom med posten klockan 12. Det var tidningen jag bredde ut på köksbordet då jag kommit hem från skolan. Låt vara att jag på 1970-talet intresserade mig mest för sporten och serierna.

Men till nutid. I dag är vi mitt uppe i coronaviruskrisen. Hela världen har drabbats av en osynlig fiende, covid-19-viruset. En fiende som redan skördat tiotusentals dödsoffer och vars framfart ingen kunnat förutse.

På bara ett par veckor har det hänt mer i Finland än det brukar hända på ett år. Det råder undantagsförhållanden i vårt land sedan den 16 mars. Första gången någonsin under fredstid. Regeringen har jobbat under en ofantlig press de senaste veckorna. Det här är bara början av det maratonlopp vi nu inlett.

Allas vår vardag har förändrats. Skolorna har stängt och barnen undervisas genom distansundervisning. Alla som kan, uppmanas jobba hemifrån. Äldre och de som hör till någon riskgrupp ska undvika ställen där andra människor rör sig. Detta för att inte utsätta sig för smitta. Vi ska alla undvika närkontakter.

Det handlar om att bromsa smittspridningen så att vi inte får för många patienter i behov av sjukhusvård och intensivvård samtidigt. Offentliga samlingar för mer än tio personer är förbjudna. Våra äldre får inte ta emot besök på äldreboendena. I stället ska vi ringa och hålla kontakt. Restauranger och kaféer ska övergå till att enbart sälja hämtmat. Nyland har isolerats. Det har med andra ord skett omfattande inskränkningar i den frihet vi varit vana vid och i de rättigheter vi normalt tar för givna.

Vår ekonomi rasar, människor permitteras eller förlorar sina jobb och vården står inför sin mest krävande uppgift någonsin. I allt detta gäller det för mina kolleger och mig i regeringen att hålla huvudet kallt, men hjärtat varmt.

Vi behöver alla anstränga oss och göra vårt yttersta för att följa de regler som nu getts. Ju bättre vi gör det tillsammans, dess bättre tar vi oss också ur denna mardröm. De senaste rapporterna visar att de åtgärder regeringen vidtagit har burit frukt. Vi är på rätt väg.

Men denna kris kommer att få långt gående konsekvenser. Konsekvenser för ekonomin, men också för många individer. I kristider är det också de svagaste som drabbas mest. De som också annars behöver mera stöd och hjälp. Därför är det också så viktigt att vi nu stöder och hjälper varandra så mycket vi kan.

Att göra inskränkningar i människors grundläggande fri- och rättigheter är inget som får ske lättvindigt. Det får ske enbart om målet att bromsa smittan inte kan nås på annat sätt. Regeringen får inte missbruka sin makt i undantagsförhållanden. Så snart en begränsning inte mera behövs för att skydda befolkningens rätt till liv och hälsa ska den omedelbart upphävas.

Nu prövas vi, men tro mig. Den dagen kommer då skolorna är öppna och du kan gå och hälsa på mormor till äldreboendet. Dagen kommer då vi kan krama om varandra och tillsammans fira att vi klarade denna kris. Dagen kommer då vi börjar återuppbyggnaden – tillsammans!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15