Vänd blicken mot Österbotten

07.03.2020 kl. 10:01
Österbotten är bäst i test. Vi har den lägsta arbetslösheten och här har vi också många av de lyckligaste kommunerna i landet. Det är något vi ska vara stolta över.

Det är inte heller något som har skett av en slump, utan beror på vår kultur av företagsamhet och hårt arbete. Samtidigt kan vi inte stirra oss blinda på siffror och tro att vi alltid kommer att vara bäst. Vi måste fortsätta jobba för att också i framtiden vara i topp i landet. Därför är jag glad över att vår regering lyssnar på regionen och vill regionens bästa. Det här visar vi genom t.ex. mera pengar till riksåttan, satsningar på företagen, fulljour till Vasa centralsjukhus. Bara för att nämna några exempel. Vi har ett ytterst ambitiöst regeringsprogram som tar sikte på framtiden.

I HBL för ett par veckor lyfte min partiordförandekollega upp hur hela Finland borde rikta sina blickar mot Österbotten. Jag är glad att man nu äntligen fått upp ögonen för oss. Det samma har ju jag och SFP talat om hur länge som helst. Vi har länge sagt att hela landet borde nå upp till Österbotten sysselsättningsnivå.
 

För Österbottens företag skulle det nu vara viktigt att vi ser till att människorna och jobben matchar. Det finns nu tyvärr många företag som har svårt att hitta arbetstagare. Det gäller inte bara stora företag med specialiserad arbetskraft, utan det gäller många små och medelstora företag. När jag har rört mig i våra regioner är det här företagarnas främsta budskap. De behöver kunnig arbetskraft och de behöver den snabbt. Det här måste vi göra något åt. Vi måste hitta ett sätt att locka finländare att flytta efter jobb och samtidigt behöver vi förstärkning av utländsk arbetskraft. I Sydösterbotten är den utländska arbetskraften redan invävd i de flesta företag, men trots det finns det många företag som lider av arbetskraftsbrist. Därför vill SFP slopa den s.k. behovsprövningen av utländsk arbetskraft. Vi tror att företagen själv bäst vet vilken arbetskraft de behöver. Regeringen har lovat försnabba tillståndsprocesserna, och det är en god början.

 

Slutligen kan jag inte låta bli att lyfta upp Vasa centralsjukhus fulljour. Denna vecka firade vi att fulljouren äntligen har förverkligats. Allt det hårda jobb och alla de otaliga timmar vi har lagt ned var värt det. Fulljouren är nu ett faktum och rättvisan segrade efter en lång kamp. Det har handlat om ett lagarbete, där alla involverade har fått prestera sitt yttersta på de platser de haft för att påverka. Jag är också jätteglad för att vi i regeringen nu tänkt att Vasa centralsjukhus ska få nationellt ansvar för utvecklandet av patientsäkerheten. Det här kommer att ytterligare höja kompetensen vid Vasa centralsjukhus, och det skulle faktiskt vara första gången ett centralsjukhus skulle få en nationell kompetens. Tidigare har detta enbart getts till universitetssjukhusen. Det här visar att det faktiskt har skillnad vem som är i regeringen. Tiden är över när Österbotten är förfördelad. SFP är tillbaka vid de bord där besluten fattas.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15