Justitieministerns svar om åldersdiskriminering

21.03.2020 kl. 10:00
Per Lindeberg går hårt åt regeringen i sin insändare i Vasabladet 18.3.2020. Han anklagar regeringen för åldersdiskriminering. Det är precis tvärtom.

Nu råder det undantagsförhållande i vårt land. Det har regeringen i samverkan med republikens president konstaterat. Undantagsförhållandet beror på den världsomfattande pandemi som det nya coronaviruset förorsakat. Ett virus som i skrivande stund lett till många dödsfall i världen.

De nitton åtgärder regeringen presenterade i måndags görs för att skydda äldre människor och de som hör till någon riskgrupp. Det nya viruset är särskilt farligt för just dessa personer. Genom att minska på människokontakterna kan vi minska på smittorisken. Därför är det viktigt att begränsa mänskors samröre med varandra.

Jag vill understryka att vi gör det här uttryckligen för att skydda våra äldre och alla de som tillhör en riskgrupp samt för att vårt samhälle ska klara av att bekämpa coronaviruset på bästa möjliga sätt. Ju mindre man utsätts för smittorisk, desto större möjlighet att klara sig undan sjukdomen. Regeringen vill skydda liv.

Jag förstå att de som nu hör till gruppen 70 år och äldre kan uppleva att det är onödigt att undvika andra människor och offentliga platser. Men det gäller att inse att all fakta visar, att dödligheten är högre för den äldre befolkningen.

Meningen är inte att äldre människor inte skulle få gå ut på promenad, gå till butiken eller till apoteket. Det är dock rekommenderat att dessa besök görs då det är möjligast få människor i rörelse.

"Meningen är inte att äldre människor inte skulle få gå ut på promenad, gå till butiken eller till apoteket."

 
Lindeberg frågar i sin insändare också om grundlagsenligheten. Regeringen lämnade den 17 mars två förordningar om ibruktagning av beredskapslagen till riksdagen.

Beredskapslagens grundidé är att skydda befolkningen. Med den kan man inskränka i de grundläggande rättigheter vi vanligen åtnjuter. Det vill säga, ibruktagande av beredskapslagen är inte grundlagsstridigt förutsatt att det sker på väl motiverade grunder.

Och grundlagsenligheten i regeringens förslag bedöms sedan av riksdagens grundlagsutskott. Därför är det också skäl att i detta sammanhang konstatera att grundlagsutskottet nu gett ett enhälligt betänkande om regeringens förslag och därefter godkände riksdagen förslaget att ta i bruk beredskapslagen.

Slutligen vill jag ännu betona att vi i regeringen är måna om att våra sjukhus ska klara alla inte insjuknar samtidigt kan vi nå bättre resultat. Därför måste vi alla leva lite annorlunda än vi varit vana vid de kommande fyra veckorna.

Viktigt är också att den del av befolkningen som är yngre än 70 år eller inte tillhör en riskgrupp nu
undviker att vara i fysisk kontakt med de som särskilt måste skyddas. Jag är helt övertygad om att vi kommer att klara det här tillsammans. Vi har flera gånger under vår självständighet tagit oss ur svåra situationer och det kommer vi att göra också nu.

Nu behöver vi framförallt ta hand om varandra, visa medmänsklighet och sunt förnuft. Dessa bestämmelser gäller till och med den 13 april 2020.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Aktualitetsdebatt om nordiskt samarbete

22.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

20.03.2002 kl. 00:00

Budgetramarna för år 2003

19.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15