Justitieministerns svar om åldersdiskriminering

21.03.2020 kl. 10:00
Per Lindeberg går hårt åt regeringen i sin insändare i Vasabladet 18.3.2020. Han anklagar regeringen för åldersdiskriminering. Det är precis tvärtom.

Nu råder det undantagsförhållande i vårt land. Det har regeringen i samverkan med republikens president konstaterat. Undantagsförhållandet beror på den världsomfattande pandemi som det nya coronaviruset förorsakat. Ett virus som i skrivande stund lett till många dödsfall i världen.

De nitton åtgärder regeringen presenterade i måndags görs för att skydda äldre människor och de som hör till någon riskgrupp. Det nya viruset är särskilt farligt för just dessa personer. Genom att minska på människokontakterna kan vi minska på smittorisken. Därför är det viktigt att begränsa mänskors samröre med varandra.

Jag vill understryka att vi gör det här uttryckligen för att skydda våra äldre och alla de som tillhör en riskgrupp samt för att vårt samhälle ska klara av att bekämpa coronaviruset på bästa möjliga sätt. Ju mindre man utsätts för smittorisk, desto större möjlighet att klara sig undan sjukdomen. Regeringen vill skydda liv.

Jag förstå att de som nu hör till gruppen 70 år och äldre kan uppleva att det är onödigt att undvika andra människor och offentliga platser. Men det gäller att inse att all fakta visar, att dödligheten är högre för den äldre befolkningen.

Meningen är inte att äldre människor inte skulle få gå ut på promenad, gå till butiken eller till apoteket. Det är dock rekommenderat att dessa besök görs då det är möjligast få människor i rörelse.

"Meningen är inte att äldre människor inte skulle få gå ut på promenad, gå till butiken eller till apoteket."

 
Lindeberg frågar i sin insändare också om grundlagsenligheten. Regeringen lämnade den 17 mars två förordningar om ibruktagning av beredskapslagen till riksdagen.

Beredskapslagens grundidé är att skydda befolkningen. Med den kan man inskränka i de grundläggande rättigheter vi vanligen åtnjuter. Det vill säga, ibruktagande av beredskapslagen är inte grundlagsstridigt förutsatt att det sker på väl motiverade grunder.

Och grundlagsenligheten i regeringens förslag bedöms sedan av riksdagens grundlagsutskott. Därför är det också skäl att i detta sammanhang konstatera att grundlagsutskottet nu gett ett enhälligt betänkande om regeringens förslag och därefter godkände riksdagen förslaget att ta i bruk beredskapslagen.

Slutligen vill jag ännu betona att vi i regeringen är måna om att våra sjukhus ska klara alla inte insjuknar samtidigt kan vi nå bättre resultat. Därför måste vi alla leva lite annorlunda än vi varit vana vid de kommande fyra veckorna.

Viktigt är också att den del av befolkningen som är yngre än 70 år eller inte tillhör en riskgrupp nu
undviker att vara i fysisk kontakt med de som särskilt måste skyddas. Jag är helt övertygad om att vi kommer att klara det här tillsammans. Vi har flera gånger under vår självständighet tagit oss ur svåra situationer och det kommer vi att göra också nu.

Nu behöver vi framförallt ta hand om varandra, visa medmänsklighet och sunt förnuft. Dessa bestämmelser gäller till och med den 13 april 2020.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00