Coronaviruset påverkar hela världen

01.03.2020 kl. 09:57
Världen har krympt. Det brukar vi säga och då avser vi oftast att det är mycket lättare idag än för till exempel trettio år sedan att ta sig från ena sidan jordklotet till det andra, att umgås med mänskor runt om i världen och att följa med vad som händer globalt. 

Ett faktum är att globaliseringen och tekniken på många sätt fört oss närmare varandra. Många av dagens företag verkar också på den globala marknaden. För att tillverka till exempel en bil behövs komponenter från ett flertal företag.

Också våra finländska företag är delaktiga i nätverk och värdekedjor, där vart och ett företag står för sin del av slutprodukten. Kina har en betydande roll på världsmarknaden idag. Då den kinesiska maskinen börjar hosta, ja då drabbas också ekonomin i många andra länder. Vad har då det här med coronaviruset att göra? Jo, faktiskt en hel del.

Så länge mänskligheten existerat har olika sjukdomar spridit sig och drabbat jordens befolkning. Ibland med verkligt förskräcklig utgång som under digerdöden då 30 till 40 procent av Europas befolkning slogs ut. Farsoter har förekommit i alla tider.

Men mänskan har med åren också funnit sätt att skydda sig. Nya medicinska rön har gjorts. Penicillinet som i Finland togs i bruk på 1940-talet har räddat många. Vacciner har utvecklats och idag kan vi vaccinera oss mot till exempel säsonginfluensa.

Men mot coronavirus finns det inte ännu något vaccin och just nu sprids det viruset i vår värld. Allt började i Kina, och det första fallet i Finland kunde konstateras i slutet av januari. En kinesisk turist bar på viruset och togs in på Rovaniemi sjukhus. Den personen har tillfrisknat och rest hem till Kina.

Den här veckan konstaterades det andra fallet i Finland. En kvinna som varit i norra Italien och hade uppenbarligen fått smittan där. Hon vårdas på sjukhus i Helsingfors.

I Finland har vi en god beredskap att hantera situationen med coronaviruset. Vi har myndigheter som dagligen följer med situationen, som informerar oss medborgare och ger råd om hur man ska förfara ifall man misstänker att man blivit smittad. Vi har ett täckande nätverk av hälsocentraler och beredskap på våra sjukhus att också klara en epidemi, om det skulle bli fallet. Men just nu har vi alltså ingen epidemi.

Våra myndigheter koncentrerar sig nu på att förebygga att viruset sprider sig. Och vi alla kan vara med och medverka till det. Det handlar om så enkla saker som att hålla en bra handhygien, det vill säga att tvätta händerna  tillräckligt ofta. Att undvika att hosta på andra och söka sig till vård om man misstänker att man kunnat bli smittad.

I hela världen uppskattar man att antalet smittade just nu rör sig kring 82 000 personer. På basis av uppgifterna från Kina om antalet smittade räknar man med att en person på tusen kan smittas.

Dödligheten i viruset verkar vara låg. Det finns ingen orsak till panik eller överreaktioner. Finland har alla förutsättningar att klara av att sköta situationen också fastän viruset skulle börja spridas runt om i landet. I regeringen är vi måna om att informationen ska vara öppen och tillgänglig för befolkningen.

Men tillbaka till ekonomin. Eftersom Kina nu har ett läge där coronaviruset i praktiken redan påverkat tillverkningen, kommer det också att påverka vår tillväxt och vår sysselsättning i en negativ riktning. Och ju längre viruset fortsätter spridas i Kina, så att mänskor inte kan gå på jobb, dess större effekter på hela världsekonomin och också på vår ekonomi i Finland.

Slutligen. Då något sånt här händer, leder det också till en stor mängd desinformation på sociala medier. Så tro inte på allt ni läser på Facebook och Twitter eller ser på Youtube. Kolla upp fakta på myndigheternas officiella sidor såsom exempelvis www.thl.fi.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30