Äntligen en regering som levererar

22.02.2020 kl. 09:56
Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo framhåller i tisdagens HBL (18.2) beundransvärt hur den österbottniska företagsamheten får regionen att blomstra.

Han pekar på regionens låga arbetslöshet och mängden företag som både skapas och växer. I sin insändare vänder sig Orpo till SFP och Centern med en förhoppning om att vi ska ta lärdom av den österbottniska mentaliteten i regeringens ekonomiska politik. Specifikt uppmanar han oss att främja flexibilitet och lokala avtal, vilket företagarna i Finland länge efterlyst.

Jag vill personligen tacka riksdagsledamot och partiordförande Orpo för att han lyfter fram den ekonomiska aktivitet och välfärd som i hundratals år präglat min hemregion Österbotten.

Jag har själv länge talat för att den österbottniska företagsamheten och ekonomiska aktiviteten kunde användas som exempel i andra delar av landet. Det är ingen nyhet. Det är heller inte av en slump som arbetslösheten i Österbotten, på Åland och i Nyland är de lägsta i landet. Det finns en stark tradition av att skapa ekonomiska förutsättningar i dessa regioner och en stark vilja att själv vara medskapande.

Regeringen Marin har också som mål att öka lokala avtal baserade på ömsesidigt förtroende mellan parterna. Lokala avtal utvecklas genom att personalen har tillräcklig tillgång till information och möjligheter till inflytande. Det i sin tur är nyckeln till det förtroende som krävs för att ett avtal ska nås. Lokala avtal främjas via kollektivavtalssystemet med målet att få en balanserad kombination av flexibilitet och trygghet och att utveckla sysselsättningen och konkurrenskraften. Detta enligt regeringsprogrammet.

Jag kan inte låta bli att påtala att den föregående regeringen, där Petteri Orpo var finansminister, gick helt bet på att över huvud taget få något till stånd när det gäller främjande av lokala avtal.

I regeringsprogrammet har vi slagit fast att ekonomin ska vara i balans 2023 och att vi ska nå en sysselsättningsgrad på 75 procent. Dessa målsättningar omvandlas till konkreta åtgärder som främjar företagen, sysselsättningen och arbetslivet i Finland. För SFP, som det borgerligt liberala parti vi är, är det naturligtvis av största vikt att regeringen lyckas skapa 60 000 nya arbetstillfällen under denna period. Beslut som innebär 30 000 nya jobb ska fattas i samband med budgetmanglingen i augusti. Det är klart att här behövs många olika typer av åtgärder och kanske också svåra beslut. Det har vi beredskap till.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00