Kolumn

Vilket år - vilket pussel

04.04.2020 kl. 06:25

Coronaviruset har fått de gråa håren att växa i accelererande takt, lite för var och en, av olika orsaker.

Den osynliga faran har ställt till det enormt mycket, bland annat skapat ett logistikpussel i hemmen, på arbetsplatser, företagen, kommunerna, ja i hela samhället.

Då jag bilade söderut i måndags började jag fundera på mitt första år i granitborgen.

Ett normalt riksdagsår? Nej, det kan jag inte tro!

Låt oss blicka tillbaka. Mandatperioden inleddes, efter en del praktiska frågor i riksdagshuset, för vår del med regeringsförhandlingar. Intensiva dagar på Ständerhuset mynnade ut i ett lyckat program med fina satsningar inom bland annat utbildning, infrastruktur, fulljour på Vasa centralsjukhus och svenska språket - Österbotten var tillbaka på kartan.

Hösten fick en bra fortsättning då listan på infrastruktursatsningar presenterades, efterlängtade omkörningsfilerna på riksväg 8 mellan Vassor och Ölis fanns med.

Efter det ändrades takten och fokusområden. Förutom att oppositionen konstant kritiserade regeringens sysselsättningsmål, miljöpolitik och en del saker inom utbildningssidan låg fokus på Brexit, poststrejken och ägarstyrningen, andra strejkar, statsministerbyte och således ny regering, al-Hol-krisen samt nu Coronaviruset. Det här har varit de största frågorna.

Tråkigt, nej det har det inte varit. Samtidigt må sägas att många viktiga frågor har gått framåt under året i bland annat olika parlamentariska arbetsgrupper. Resultatet av dem märks först långt senare.

Kalendern har varit full, tidvis 10 möten på en dag och önskemål om att befinna sig på fem ställen samtidigt.

Nu har Coronavågen nästintill tömt kalendern, allt i enlighet med hälsorekommendationerna. En stor del möten sköts i alla fall på distans.

Effekterna av coronaviruset är och kommer att vara enorma en längre tid. Glädjande signalerna fick vi i onsdags. Trenden med smittade har vänt, begränsningarna har börjat skörda frukt, men det gäller fortsättningsvis att noga följa rekommendationerna.

Detta har varit ett enormt pussel, en stor del har stängts och mycket sköts på distans. Det goda är att vi genomgår en slags genombrott då det gäller distansarbete - det funkar. Tänk vad snabbt omställningen lyckades till exempel då det gäller distansundervisningen. En stor eloge till lärare, skolfolk och föräldrar.

Men visst det tär på i många familjer. Ju längre detta pågår desto mera tär det på orken, för alla åldrar och speciellt då många mor- och farföräldrar är i karantän.

Barnen vill men får inte träffa sina kompisar eller utöva sin hobby, föräldrarna ska jobba men blir oftare störda i sitt arbete än normalt, hot om eller förverkligade permitteringar. Listan kunde göras betydligt längre. Inte alltid lätt att hålla sig lugn och ha tålamod.

Kommunernas situation är tuff. Ekonomin är redan sen tidigare mycket ansträngd och nu kom coronaviruset med stora skattebortfall.

Kommunerna och dess arbetstagare har en central roll i att förverkliga åtgärderna för att stävja coronavirusets framfart. Ett enormt ansvarfullt arbete som sköts bra.

Staten är synnerligen väl medvetna om kommunernas läge. Just nu behandlas en kompensering av kommunernas minskade skatteintäkter värt kring 550 miljoner euro.

Men detta räcker nog inte. Kommunernas ekonomiska situation kommer därför att vara en betydande del av rambudgetrian på tisdag.

Det kommer en dag efter corona. Vi har varit djupt tidigare men vi kommer upp ur detta - målmedvetet och tillsammans.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15