Svar på skriftligt spörsmål om förenklade regler kring heminkvartering

27.03.2020 kl. 11:07
Skriftlig fråga av riksdagsledamot Sandra Bergqvist:
Vilka regler ämnar den minister som saken gäller lindra för att underlätta småskalig inkvartering samt för att förbättra sysselsättning och hållbar turism?

 
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:


Kortvarig inkvarteringsverksamhet hemma hos en person regleras för närvarande inte separat och verksamheten kräver inget bygglov för ändring av användningsändamål. Å andra sidan är det möjligt att skyldigheterna som gäller för inkvarteringsverksamhet som utövas av företagare inom den traditionella inkvarteringsbranschen kan utvidgas så att samma skyldigheter kommer att om-fatta heminkvartering eller inkvartering av typen Airbnb som utövas av privata personer eller näringsidkare. Den av arbets- och näringsministeriet tillsatta arbetsgruppen som utredde olika alternativ till lösningar inom delningsekonomi har kartlagt förutsättningarna för att utöva kortvarig inkvarteringsverksamhet och tillämpningen av olika lagstiftningar på verksamheten (Olika alternativ till lösningar på utmaningar inom delningsekonomin: Arbetsgruppens slutrapport. Arbets- och näringsministeriets publikationer 31/2019). Skyldigheterna som iakttas i verksamheten är i direkt anknytning till lagstiftning som gäller bland annat planläggning, byggande, räddnings-väsendet, tjänsternas säkerhet, konsumentskydd och plikter att göra anmälan till myndigheter. Tillämpningen av lagstiftning på inkvarteringsverksamhet av typen Airbnb bestäms alltid separat av tillämpningsområdet för varje bestämmelse. Olika myndigheter utövar tillsyn på efterlevnaden av lagstiftningen inom sin behörighet.
Arbetsgruppen för delningsekonomi kartlade flera alternativa lösningar till frågor kring kortvarig inkvarteringsverksamhet. Som några alternativ granskade arbetsgruppen möjligheterna att ändra lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet (308/2006), lagen om hyra av bostadslägen-het (481/1995), lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) och möjligheten att stifta en helt ny lag. Effektiviseringen av tillsynen över inkvarteringsverksamhet har granskats som ett annat alterna-tiv. Dessa alternativ svarar på lite olika problem och arbetsgruppen gav inte en enda klar lösning till frågor i anknytning till kortvarig inkvarteringsverksamhet. En del av problemen som obser-verades i rapporten i anknytning till kortvarig inkvarteringsverksamhet är dock av en typ som inte kan lösas med lagstiftning.


Enligt 125 § 5 mom. i markanvändnings- och bygglagen krävs bygglov för en väsentlig ändring av ändamålet med byggnaden eller en del av den. När tillståndsplikten prövas skall det beaktas vilken inverkan ändringen av det avsedda ändamålet har på genomförandet av planen och annan markanvändning samt på de egenskaper som krävs av byggnaden. När det gäller tillämpningen av lagen finns det ibland rum för tolkningar avseende ändringar av det avsedda ändamålet. Inverkningar på genomförandet av planen och annan markanvändning nämns som en avgörande faktor för prövningen av tillståndsplikten, vilket innebär att byggnadstekniskt arbete inte nödvän-digtvis behövs då lokalernas användningsändamål ändras. Exempel på detta är olika former av specialboende som blir vanligare samt inkvarteringsverksamhet. Säsongsbunden inkvarterings-verksamhet i anknytning till jordbruksverksamhet har ofta ansetts möjlig utan bygglov som endast krävs på grund av användningsändamål.


Enligt 2 § i miljöministeriets förordning om bostadsutrymmen, inkvarteringslokaler och arbetsut-rymmen (1008/2017) avses med inkvarteringslokal en möblerad lokal som i första hand är avsedd att yrkesmässigt tillhandahållas kunder som behöver tillfällig inkvartering. I 5 § i miljöministeri-ets förordning om byggnaders brandsäkerhet (848/2017) avses med inkvarteringsutrymmen ut-rymmen, såsom hotell, semesterhem och internat, som i allmänhet är i användning dygnet runt och i vilka det inte finns personer som är under vård eller internerade. I lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet föreskrivs om skyldigheter som gäller reseanmälan och om att lämna anmälningarna till myndigheterna. I lagen avses med inkvarteringsverksamhet yrkesmässigt tillhandahållande av möblerade rum eller andra inkvarteringslokaler för kunder som behöver tillfällig inkvartering. Enligt förarbetena (RP 138/2004 rd) ska lagen utöver att tillämpas på traditionell hotellverksamhet även tillämpas på t.ex. uthyrning av fritidsbostäder och gårdsbruksturism i för-tjänstsyfte. Lagen gäller dock inte verksamhet som är av engångsnatur eller upprepas bara mycket sällan.
Det gemensamma i definitionerna är verksamhetens yrkesmässighet. Yrkesmässighet karakteriseras av ett förtjänstssyfte. Det har ingen betydelse om verksamheten är ekonomiskt lönsam, så länge detta är verksamhetens mål. En annan avgörande faktor är om verksamheten är tillfällig.


Största delen av bestämmelserna i miljöministeriets förordning om bostadsutrymmen, inkvarteringslokaler och arbetsutrymmen (1008/2017) omfattar även inkvarteringslokaler. Bland dessa bestämmelser finns bland annat bestämmelser som hänför sig till rumsareans minimistorlek, rumshöjden, fönstrets ljusöppning och till att fönstret ska kunna öppnas. Om en lokal med bostadslov används till inkvarteringsverksamhet, uppfylls de ovan nämnda kraven i förordningen (1008/2017) i allmänhet.

Situationen är annorlunda om man granskar bestämmelserna i fråga om brandsäkerhet. På inkvarteringslokaler med brandklass P2 och P3 tillämpas begräsningar av antalet platser, det finns bestämmelser om förbindelsevägens längd och om att en utgång är tillräcklig endast i en inkvarteringsbyggnad vars rum har tillträde direkt utifrån. Kraven för byggnader och lokaler avsedda för inkvartering avviker från kraven för lokaler som är avsedda för boende. Det är frågan om en väsentlig ändring av användningsändamålet om bostadsutrymmen börjar an-vändas för inkvartering. Gränsen för väsentlighet överskrids ofta också redan på grund av markanvändningsrelaterade skäl. Om en liten del av bostäderna i ett normalstort flervåningsbostadshus används till kortvarig inkvarteringsverksamhet kan det hända att det inte finns några planläggningsrelaterade verkningar. Enligt motiveringspromemorian (20 december 2017) i anknytning till förordningen (1008/2017) jämställs en bostadslägenhet med en inkvarteringslokal om den upprepade gånger tillhandahålls till kunder med korta, under sex månader långa hyreskon-trakt.


Byggnadstillsynsmyndigheterna har ingripit i varierande grad i situationer där ett avsevärt antal lägenheter i ett flervåningsbostadshus har börjat användas till inkvarteringsliknande verksamhet. Ägare till bostadsaktier har hyrt ut lägenheter till företag som fortgående förmedlar kortvarig inkvartering till affärsresenärer. Byggnadstillsynsmyndigheterna har inte egentligen möjligheter att i praktiken på eget initiativ utreda om en enskild bostad i ett flervåningshus fortgående används för kortvarig inkvartering. Tillsynen inleds i regel först när grannarna vänder sig till myndigheten och kräver åtgärder. Även då är man tvungen att först skaffa avgörande bevis för verksamhetens yrkesmässighet och omfattning. Utan husbolagets medverkan kan det vara svårt att göra en till-förlitlig utredning. I en del husbolag begränsas kortvarig uthyrning även med bestämmelser i bolagsordningen.
Den nuvarande regleringen i lagstiftningen har inte helt kunnat beakta alla följdföreteelser i samband med kortvarig inkvarteringsverksamhet. Myndigheter som tillämpar lagstiftningen är tvungna att tolka divergerande synpunkter och bestämmelser som verkar motstridiga. Om inte lagstiftningen ses över till någon del kommer situationen att förbli oklar.


En totalreform av markanvändnings- och bygglagen pågår. Enligt regeringsprogrammet ska reformen av markanvändnings- och bygglagen slutföras genom parlamentarisk beredning. Till de huvudsakliga målen med reformen hör ett klimatneutralt samhälle, stärkande av naturens mångfald, bättre kvalitet på byggandet och främjande av digitaliseringen.
I samband med reformen av markanvändnings- och bygglagen ser man även över behoven av regleringen för kortvarig inkvarteringsverksamhet och till exempel byggnadsordningens roll i planeringssystemet för områdesanvändning och styrningen av byggandet. Det kan finnas orsak att skärpa regleringen snarare än att luckra upp den när det gäller kortvarig inkvarteringsverksamhet, särskilt avseende verksamhet som är yrkesmässig eller omfattande. Det är utmanande att i lagstiftningen dra tillräckligt klara gränser för hurdan verksamhet som ska räknas som småskalig.


Arbets- och näringsministeriet svarar för samordningen av Finlands turistpolitik. Säkerställande av tillgänglighet till arbetskraft inom turistbranschen samt främjande av hållbar turism är centrala teman som beaktats i Finlands uppdaterade nationella turismstrategi som publicerades i november 2019. I strategin fastställs mål för utvecklingen av turism fram till 2028 samt stödåtgärder i anknytning till uppnåendet av dessa för 2019–2023. Genom åtgärderna enligt strategin utvecklas turismen som en ansvarsfull och växande bransch inom tjänsteverksamhet som skapar välfärd och sysselsättning året runt i hela Finland.


Turismens potential när det gäller Finlands nationalekonomi har identifierats även i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering. I regeringsprogrammet föreslås att det ska inledas en nationell programhelhet om turism som gör det möjligt att fortsätta den hållbara tillväxten inom turistbranschen och som stöder ökningen av företagandet inom turistbranschen. Regeringen beslöt vid höstens budgetförhandlingar att tilldela ett tilläggsanslag på 5 miljoner euro för turism, med hjälp av vilket turistföretagens ansträngningar för att nå detta mål bistås.


Helsingfors 23.3.2020
Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen

Christel Liljeström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15