Regeringen vill skydda liv

26.03.2020 kl. 13:28
Regeringen har igår beslutat att begränsa rörelse mellan Nyland och resten av Finland under tre veckor, fram till den 19.4.

Beslutet gjordes för att stävja coronaepidemins framfart i andra delar av landet och därmed förhindra att sjukvården överbelastas så att alla inte får den vård de behöver. I Nyland är förekomsten av coronafall över dubbelt större än förekomsten i övriga Finland
 
- Informationen om de bekräftade fallen visar att coronavirusepidemin har utvecklats snabbare i Nyland än i andra delar av landet.  Just nu är risken stor för en betydande spridning av smittan till andra delar av Finland. Det är helt nödvändigt att minska människors närkontakt med varandra. För att stävja spridningen av coronasmittan föreslår regeringen att vi tar i bruk en rörelsebegränsning mellan Nyland och resten av Finland enligt paragraf 118 i beredskapslagen, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

- Rörelsefriheten är en mycket viktig grundrättighet. Det är ändå så att rätten till liv är den mest centrala grundrättigheten. Om vi i hela landet får många coronafall som kräver intensivvård samtidigt så kommer också sjukvården i Nyland att överbelastas. Detta eftersom den mest specialiserade sjukvården finns i Nyland. Begränsningen av rörelsefriheten görs således både för att skydda nylänningarna och människorna i övriga delar av Finland, det vill säga för vårt allas bästa.
 
I beredskapslagens 118 paragraf konstateras att rätten att vistas eller röra sig på en bestämd ort eller ett bestämt område kan förbjudas eller begränsas tillfälligt under undantagsförhållanden om det är nödvändigt för att avvärja en allvarlig fara som hotar människors liv eller hälsa.
 
- THL:s och social- och hälsovårdsministeriets gemensamma syn är att det krävs åtgärder utöver de som redan tagits för att förhindra spridningen av epidemin utanför Nyland. Gör man inte det riskerar speciellt intensivvårdens kapacitet överskridas märkbart under epidemins topp. Händer det, kan vi kanske inte vårda alla patienter som behöver intensivvård på det sätt de behöver, och därmed riskeras deras liv och hälsa.
 
- Jag kan förstå att begränsningarna kan upplevas som krångliga med tanke på att man inte till exempel kan åka till sommarstugan om den är på andra sidan landskapsgränsen.   Men jag vill starkt be om allas förståelse för att regeringen inte gör detta för att förarga, utan för att skydda människoliv. I det arbetet behövs vi alla. Genom detta kan vi bromsa smittospridningen.
 
- Vi följer förstås med läget dagligen. När det visar sig att en begränsning av resande från Nyland inte längre har någon effekt på spridningen av smittan och beredskapslagens krav på nödvändighet inte längre uppfylls så upphävs förstås förordningen, säger Henriksson.
 
Den av regeringen igår godkända förordningen om ibruktagning av befogenheter i beredskapslagens 118 § går nu till riksdagen, där också grundlagsutskottet kommer att behandla förordningen. Grundlagsutskottet och därmed riksdagen har sista ordet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15